Category Archives: Kunskap vs. Okunskap

305. Långsökt – desto bättre

Måste dra ned brallorna på de som försöker fördumma oss genom lögn & inkonsekvens

Ju mer långsökt – desto bättre – eftersom det är det osannolika som får mest uppmärksamhet.

Att rent bondfångeri fungerar är ju beprövat – samtidigt som det skulle krävas så lite av oss att förstå att det ofta rör sig om rena slagfällor. Och som jag för sju år sedan inledde denna blogg med: ”Vem skulle tro mig om jag påstod att månen var gjord av ost?”

Det här med månen var kanske lite långsökt, däremot skulle det snabbt gå att få spridning om jag nu ex. påstod  att ”det finns bildbevis på att Joseph Biden försökte mörklägga sin medverkan i det som kommit att bli känt som ”Pizzagate””.

Lögnen ligger så nära till hands och har alltid ett försprång före sanningen som inte är lika spektakulär och därför mindre lockande. Det är det som är det stora problemet.

De som tjänar på att sprida krystad och falsk information har förstås mest att vinna på att ligga mitt i nyhetsflödet – det är där vi är som mest mottagliga. (DN 17-04.09)

I de stora nyhetshändelserna uppstår informationsunderskott som lätt går att utnyttja

Samtidigt med terroristattackerna i Stockholm och London uppstod exempelvis en tornado av falsk information som bland annat ville påvisa att det i själva verket var ”etablissemanget” som låg bakom attackerna.* (Expo 17-04-11).

Inkonsekvens är inget problem i trollkulturer – snarare tvärtom.

Terrordåden betecknades som ”false flag operations” – alltså iscensatta i syfte att stärka etablissemangets makt – samtidigt som många också önskade utmåla muslimer som skyldiga rent generellt. Vilket också innebar att dessa röster inte alltid visste vilken fot de skulle stå på. Inkonsekvens är dock inget problem i trollkulturer – snarare tvärtom.

Visst, det är lätt att fångas av konspirationsteorier som handlar om att fienden i själva verket befinner sig mitt ibland oss, som i filmen ”Three days of the Condor” eller som nu senast i TV-serien ”Homeland”.

Men någonstans i dessa kittlande spänningsfält måste vi ändå ställa oss på tårna och fråga oss vad som är mest troligt, mest sannolikt – alltså sätta en ära i att vara smartare än dom. Samtidigt som vi förstås alltid måste avslöja och dra ned brallorna på de som försöker fördumma oss  genom lögner.

Lämna en kommentar

Filed under Kunskap vs. Okunskap, Logos – Ord – Språk, Sanning & Inkonsekvens

269. Tycker du, ja!

Auschwitz

Har det existerat –Eller är det bara kulisser uppbyggda av USA och de kapitalistiska imperialisterna?

Vem har inte varit med om det där när man säger något som man verkligen vet och får till svar, tycker du, ja!

Det är då inte bara det man säger som blir ifrågasatt utan även ens rätt att säga det. Vilket kan vara väl så frustrerande – speciellt när man vet att den som käftar emot varken har erfarenhet eller kunskap om vad saken gäller.

Och det är väl klart att sådana här motsättningar lätt kan uppstå, speciellt med oerfarna människor och med barn som kanske inte alltid är helt medvetna om att verkligheten inte alltid är i överensstämmelse med deras egna upplevelser av den.

Som tur är vet dock de flesta av oss att skilja mellan rent subjektiva upplevelser, som kyla, tristess, glädje, ilska, förhoppningar, etc. och sådant som faktiskt kan mätas, vägas och jämföras.

Problemet är bara att den här självklara gränslinjen mellan föreställningar och verklighet dessvärre inte längre är så klar. Den har liksom suddats ut.

Allt fler har i dag problem med att dra skiljelinjer mellan vad som är personligt och vad som är objektivt. Ja många till och med ifrågasätter själva möjligheten till ”objektivitet” – är du möjligtvis en av dem?

Som nyligen den här incidenten i Helsingborg där en lärarvikarie blev tillrättavisad efter att ha tagit upp ämnet om förintelsen på årsdagen av befrielsen av koncentrationslägret Auschwitz.

perspective1

Vi har blivit så bombarderade med bilder och information som ifrågasätter all form av objektivitet – att vi kommit att tro att denna väger lika lätt som subjektiviteten.

Efter att en elev då starkt började ifrågasätta förekomsten av själva förintelsen, bad läraren denne att lämna klassrummet, varefter lärarvikarien blir uppkallad till den ordinarie läraren som tillrättavisar honom med orden:

– Du får också ha i bakhuvudet att det vi betraktar som historia är den historia som vi har tagit del av. När vi har andra elever som har tagit del av andra historieböcker är det ingen idé att vi diskuterar fakta mot fakta.

Ord står mot ord, fakta mot fakta! Det personliga och subjektiva har därmed givits samma tyngd som tidigare empiriska fakta och miljontal människors vittnesmål.

Det är alltså där vi är – men hur i hela fridens namn hamnade vi där? Och hur tar vi oss därifrån? Denna och närbesläktade frågor löper genom hela Anthropos Metron likt röda trådar  – likt ett trassel.

2 kommentarer

Filed under Demokrati, Empiri, Kunskap vs. Okunskap

246. Vinstlott i livets tombola

28o=Lisa-Magnusson-UB3

Den aktuella artikelförfattaren Lisa Magnusson

I gårdagens FB-flöde flimrade det plötsligt förbi en länk till en artikel med rubriken: ”Vi som är födda i Sverige förtjänar inte att ha det bättre än flyktingarna.” 

Och jag noterade att många av er gillade detta. Samtidigt undrade jag varför? Var det rubriken? innehållet? eller möjligtvis förhoppningen om att ni därmed gillade rätt – som ni gillade?

För jag misstänker att ingen av er egentligen håller med och skulle vilja byta era liv med de utsatta individer som driver omkring på haven i hopp om en bättre framtid. Trots att ni egentligen då inte, enligt artikelförfattarens utsago, förtjänade bättre.

Och vad tror ni om flyktingarna själva? skulle de verkligen ha att valt att bege sig till en ny plats långt borta om inte denna ingav dem hoppet om ett bättre liv? Skulle de verkligen bege sig till en plats där människorna inte kunde få det bättre än de sämst lottade?

Och som artikelförfattaren för övrigt skriver: Varken jag eller någon annan som är uppvuxna på denna lycksaliga plats har gjort ett enda dugg som innebär att just vi skulle ha mer rätt till en dräglig tillvaro. Det var ren och skär tur som gjorde att vi föddes i Sverige. Vi drog en vinstlott i livets tombola.” 

2014-08-25_2046

Och vad tror ni om flyktingarna själva? skulle de verkligen ha att valt att bege sig till en ny plats långt borta om inte denna ingav dem hoppet om ett bättre liv? Skulle de verkligen bege sig till en plats där människorna inte kunde få det bättre än de sämst lottade?

Vilket oerhört förakt visar inte detta för människan, för individen och för alla som arbetar för att skapa ett bättre och rättvisare samhälle. Och är det inte i grunden ett starkt anti-humanistiskt och fatalistiskt förhållningssätt: Inget ni gör kommer någonsin att göra att ni förtjänar att få det bättre än andra!

Och om det verkligen var så – vad skulle det då finnas för incitament att överhuvudtaget göra någonting? – då kan vi ju snarare bara lägga oss ned och vänta på att i bästa fall få dra nästa vinstlott i livets tombola.

Nä, jag är inte ett dugg förvånad över att sådana här perspektiv förekommer – det som är olyckligt och ofattbart är att så många bildade personer, i viktiga funktioner, delar och gillar denna typ av naiviteter som då faktiskt också äventyrar Sveriges möjligheter att fortsatt vara en trygg tillflyktsort för dem i nöd.

 

Lisa Magnussons artikeln kan du läsa i sin helhet på Metro. 

12 kommentarer

Filed under Demokrati, Ekonomi, Etik, Feminism, Genus, Humaniora, Jämlikhet, Kunskap vs. Okunskap, Makt och Rädsla, Moral

240. Så kan man ju också se det

image_preview

Wilhelm von Humboldts vurm för bildning – är kanske bara halva sanningen

Det finns uppenbarligen de som fortfarande är intresserade av bildning – och då inte bara av bildning i sig – utan även av frågan om vad bildning i själva verket är. För det är ju inte helt givet – i varje fall inte för de någorlunda bildade.

Och det är ju framförallt dessa som börjar fundera över sånt. De obildade couldn´t care less!

Men då jag ogärna upprepar mig (om det nu inte görs av retoriska skäl, vill säga) vill jag här istället hänvisa den intresserade till mitt försök att kartlägga ”Bildning – Var i består egentligen själva värdet?”.

Så!

För övrigt ville jag bara här kortfattat komplettera och förklara varför jag i nämnda essä skriver att jag misstänker att man som regel misstolkat Wilhelm von Humboldts berlinska bildningsideal*.

Främst, att retrospektivt försöka förstå implikationerna av de Humboldtska utbildningsidealen är inte det samma som att då ha tvingats inordna sig i den då nya upplysningspedagogiken.

Vi uppfattar så att säga saken från två olika håll!

Och om vi exempelvis lyssnar till vad Friedrich Nietzsche (1844 – 1900) hade att säga om saken så är han mycket irriterad över att universiteten under hans tid blivit alltmer nyttoinriktade. Och han skriver retoriskt i bl.a GötzenDämmerung (29) att ”Vad är den högre utbildningens uppgift? Att förvandla människor till maskiner.”

smile_cover

Leenden lyser upp mest där man minst anar dem

Detta var alltså det Humboldtska idealets praktiska konsekvenser sett ur en samtida (men kanske otidsenlig) betraktares ögon.

Och vad detta nya  ideal innebar var bl.a att det inom universitetens verksamhet skulle ingå både undervisning och forskning.

Och att det nya utbildningsväsendet främst var till för elevernas skull – inte för professorernas.

Det var elevens utbildning som sattes i fokus – inte längre lärarens önskan om att sitta och grotta ned sig i specialämnen. Det var det som var den riktigt stora förändringen.

Och framförallt betonades kunskaper inom språk, matematik och historia som man menade gav människan verktyg att analysera nya viktiga vetenskapsområden.

Och kopplat med ett mer allmänt upplysningsideal var tanken att dessa ämnen skulle ge oss alla större möjligheter att skickligt omfamna framtiden.

Och som sådant var det nya bildningsidealet ”Bildung” en metod, ett verktyg att utveckla inte bara sig själv, utan även samhället i stort och var knutet till det nya vetenskapliga kunskapsidealet.

Så! Kan man också förstå det!

—-

*Läs mer om det historiska perspektivet på Humboldt Universitets egen hemsida: https://www.hu-berlin.de/ueberblick-en/history

Artikel av Sven Eric Liedman som dock inte stödjer min tolkning av Humboldt http://www.hsv.se/download/18.539a949110f3d5914ec800075386/bildning_frihet_motstand_135kb.pdf

Intressant UR-program om bildning: http://www.ur.se/Produkter/176800-Larandets-idehistoria-Vad-ar-bildning#Skapa-klipp

8 kommentarer

Filed under Humaniora, Kunskap vs. Okunskap

236. Om att krypa till korset

IMG_0579

Ibland gäller det s.a.s. att kunna förmå sig själv att krypa till korset.

Det finns en massa erfarenheter och kunskaper som är så uppenbart självklara – samtidigt så avlägsna. Vad jag menar är att samtidigt som vi vet – så vet vi ändå inte!

Som exempelvis vad gäller våra erfarenheter kring vad som händer i möten mellan främlingar – dvs, i våra möten med den okände andre! Det har vi ju alla varit med om.

Personligen försöker jag numer undvika onödiga skav! Så var det knappast förr – då tyckte jag tvärtom att andra skulle gå mig till mötes och acceptera mig för den jag var – oavsett.

Men det handlade väl kanske främst om att man med tiden lärt sig visa andra lite mer respekt! Respekt för den andres vilja att uppfatta och bestämma sig själv.

Och rent praktiskt betyder det för mig att jag kanske tar på mig slips och kavaj när så förväntas eller att jag tar av mig hatten, mössan, kepsen när jag går in i en kyrka. Typ så!

Och denna min önskan att vara mer följsam handlar förstås bara om en slags surt förvärvad social kompetens.

Men det var ju inte heller en helt enkel ekvation att slutligen komma att förstå att den som redan var på en plats, odiskutabelt upplevde en större rätt att få vara intakt, än den som bara kom på besök.

Vilket betyder att jag knappast kan kräva att få ha på mig skorna när jag besöker en moské – utan måste självfallet då krypa till korset* – om jag överhuvudtaget vill komma in, vill säga.

Lago-di_resia_1

Det gäller att vara lite alert eftersom förväntningarna att man ska följa en eller annan given regel i princip kan dyka upp var som helst!

Jag har hört många som är kritiska och oförstående till att det bara är den besökande som måste anstränga sig – och att det även borde ingå i ett gott värdskap att kunna vara lite tillåtande.

Självfallet! Så är det förvisso i den bästa av världar.

Men i denna värld bör man dock rent strategiskt utgå från att det främsta ansvaret ändå alltid ligger hos oss som besökare – därför ingen kan förvänta sig att den som av olika skäl äger sin plats och position, skulle ständigt förhålla sig öppen för de oändliga och möjliga myriader av möten och utmaningar som eventuellt skulle kunna komma i dennes väg. Så funkar det helt enkelt inte!

—-

*En rätt så dålig ordvits som i sammanhanget inte kräver någon ytterligare kommentar!

Lämna en kommentar

Filed under Kunskap vs. Okunskap, Makt och Rädsla, Moral

205. Konsten att bli populär

Like_1När vi talar – talar vi! När vi känner – känner vi och när vi gillar något – ger vi helt enkelt bara tummen upp.

Tja, om någon trodde livet var så platt och enkelt, så har ni fel – för det stämmer inte!

Bakom våra handlingar ryms alltid något slags motiv – vilket naturligtvis inte är det samma som att vi alltid är medvetna om eller agerar slugt, listigt eller med dolda avsikter. Nej, nej, våra sociala spel är mycket mer subtila än så.

Och våra motiv är i allmänhet lika osynliga för oss själva som den luft vi andas och bör nog inte heller alltför noga särskådas, eftersom det ändå bara skulle resultera i att några av oss fick någon form av mental andnöd.

Men å andra sidan, vissa måste bara gå vidare och försöka utöka vår förståelse – oavsett konsekvenserna.

Och vad jag säger här är egentligen bara att det alltid finns en orsak till våra uttryck. Och jag antar att det mest triviala skälet är att vi alla önskar vara populära.*

Ingen förkastar eller går emot normerna i gruppen. Vi delar eller gillar inte ett inlägg på ex. Facebook som vi vet att den grupp vi tillhör är emot. För vi är i grunden alla följare!

Naturligtvis inte alla! Många tar faktiskt ledningen – särskilt om man tror att andra kommer att följa efter!

Och denna vår trängtan efter acceptans och popularitet kan också vara en av orsakerna till Facebook-likevarför vissa av oss så lätt låter oss engageras i grymhet. Inte för att vi är ”onda”! Nej, utan därför vi inte vill stå i motsatsställning till dom andra.**

Och skulle vi vara okänsliga för detta grupptryck – skulle vi snarast bli utstötta!

Men… genom att försöka förstå våra egna strävanden efter makt och inflytande och våga se den popularitetsjakt vi alla är delaktiga i – tror jag faktiskt att vi också skulle kunna komma närmare en förståelse av grymhetens natur och därigenom också förstå den ondska som ligger bakom sådana monstruösa handlingar som t.ex. förintelsen. **

För så länge vi fortsätter att inbilla oss att vi är goda – kommer vi alltid att vara i stånd till onda handlingar!***

 —

* Detta är en slags fortsättning på det resonemang som fördes i det förra fragmentet som handlade om Banksy och Hannah Arendt: 204. Vad menar Banksy!

** Ett antal verkliga experiment har kommit fram till liknande slutsatser, se bl.a. artikel i DN om Alexander Haslams och Stephen Reichers forskning.

*** Tja, egentligen tror jag inte att det finns några enkla lösningar överhuvudtaget för att lösa ondskans problem. Däremot inte sagt att vi inte ständigt måste arbeta för att motarbeta den.

Lämna en kommentar

Filed under Etik, Kunskap vs. Okunskap

184. Det oskyldiga lilla hjärtat!

BERNELI1

”Tro inte på allt du tänker. För tankarna kan luras… men aldrig hjärtat.”

Läste nyligen en uppdatering på Facebook om att: ”Tro inte på allt du tänker. För tankarna kan luras… men aldrig hjärtat.” Och jag måste tillkänna att jag blev alldeles iskall! för detta var så urbota dumt att jag förvånades över (nä, det gjorde jag egentligen inte) att det överhuvudtaget kunde sättas på pränt i detta århundrade! så här i andra världskrigets nästan omedelbara skugga.

För det var ju också just detta lilla gulliga och klatschiga budskap som även Adolf Hitler ville att vi skulle ta till oss! Han ville inte heller att vi skulle tänka – vi skulle helst bara känna! men givetvis bara känna rätt!

Visst! Tankar kan luras! Och leda fel. Det är jag den förste att skriva under på! Men att ur detta skapa ett slags motsats om ett ”hjärta som inte kan luras” är just ett exempel på en sådan tanke som leder fel.

241370

Med känslan (hjärtat) kan man i princip komma vart som helst!

Först och främst, att tankarna skulle vara i någon slags motsatsställning till ”hjärtat” (vilket då bör förstås som en slags poetisk omskrivning för ”känslan”) finns det knappast några belägg för. Tankarna styr våra känslor och känslorna styr våra tankar och vad som slutligen styr det hele – om detta finns det olika teorier – och nya rön framkommer ständigt.

Vad vi dock vet är att känslan kan leda var som helst och att det just är det som smarta marknadsförare och andra som önskar vår uppmärksamhet skickligt förmår utnyttja.

Vilket också ständigt sker i reklamsammanhang och i opinionsbildning. Genom att blanda budskap och skapa positiva, just känslomässiga associationer, kan vi fås att tänka och göra saker som vi annars aldrig skulle göra. Vi tar en produkt från hyllan därför att vi (hjärtat) i stunden kopplar den till en positiv bild av något annat, en strand, en blomma, en person vi uppskattar. Vi köper en produkt eller ett budskap därför innehållet lockar vår självkänsla eller fåfänga.

Vi gör hela tiden saker vi egentligen aldrig skulle göra om vi förstod den bakomliggande och medvetna process vi hela tiden blir utsatta för.

Och ni säger och gillar att det lilla hjärtat aldrig kan luras. Jag undrar jag, vem som lurar vem?

5 kommentarer

Filed under Kunskap vs. Okunskap