240. Så kan man ju också se det

image_preview

Wilhelm von Humboldts vurm för bildning – är kanske bara halva sanningen

Det finns uppenbarligen de som fortfarande är intresserade av bildning – och då inte bara av bildning i sig – utan även av frågan om vad bildning i själva verket är. För det är ju inte helt givet – i varje fall inte för de någorlunda bildade.

Och det är ju framförallt dessa som börjar fundera över sånt. De obildade couldn´t care less!

Men då jag ogärna upprepar mig (om det nu inte görs av retoriska skäl, vill säga) vill jag här istället hänvisa den intresserade till mitt försök att kartlägga ”Bildning – Var i består egentligen själva värdet?”.

Så!

För övrigt ville jag bara här kortfattat komplettera och förklara varför jag i nämnda essä skriver att jag misstänker att man som regel misstolkat Wilhelm von Humboldts berlinska bildningsideal*.

Främst, att retrospektivt försöka förstå implikationerna av de Humboldtska utbildningsidealen är inte det samma som att då ha tvingats inordna sig i den då nya upplysningspedagogiken.

Vi uppfattar så att säga saken från två olika håll!

Och om vi exempelvis lyssnar till vad Friedrich Nietzsche (1844 – 1900) hade att säga om saken så är han mycket irriterad över att universiteten under hans tid blivit alltmer nyttoinriktade. Och han skriver retoriskt i bl.a GötzenDämmerung (29) att ”Vad är den högre utbildningens uppgift? Att förvandla människor till maskiner.”

smile_cover

Leenden lyser upp mest där man minst anar dem

Detta var alltså det Humboldtska idealets praktiska konsekvenser sett ur en samtida (men kanske otidsenlig) betraktares ögon.

Och vad detta nya  ideal innebar var bl.a att det inom universitetens verksamhet skulle ingå både undervisning och forskning.

Och att det nya utbildningsväsendet främst var till för elevernas skull – inte för professorernas.

Det var elevens utbildning som sattes i fokus – inte längre lärarens önskan om att sitta och grotta ned sig i specialämnen. Det var det som var den riktigt stora förändringen.

Och framförallt betonades kunskaper inom språk, matematik och historia som man menade gav människan verktyg att analysera nya viktiga vetenskapsområden.

Och kopplat med ett mer allmänt upplysningsideal var tanken att dessa ämnen skulle ge oss alla större möjligheter att skickligt omfamna framtiden.

Och som sådant var det nya bildningsidealet ”Bildung” en metod, ett verktyg att utveckla inte bara sig själv, utan även samhället i stort och var knutet till det nya vetenskapliga kunskapsidealet.

Så! Kan man också förstå det!

—-

*Läs mer om det historiska perspektivet på Humboldt Universitets egen hemsida: https://www.hu-berlin.de/ueberblick-en/history

Artikel av Sven Eric Liedman som dock inte stödjer min tolkning av Humboldt http://www.hsv.se/download/18.539a949110f3d5914ec800075386/bildning_frihet_motstand_135kb.pdf

Intressant UR-program om bildning: http://www.ur.se/Produkter/176800-Larandets-idehistoria-Vad-ar-bildning#Skapa-klipp

8 kommentarer

Filed under Humaniora, Kunskap vs. Okunskap

8 responses to “240. Så kan man ju också se det

  1. Tack! Mycket glad att du förtydligat. Jag har precis också lagt in denna i diskussionen Bildning vs Utbildning i Linkedin gruppen mploy. Ditt förra blogg inlägg där missuppfattning om Humboldt först kommenterades finns redan där.

  2. Bildning är för mig att ha sådana kunskaper, att man kan förstå vad andra säger, och själv kan uttrycka sig, så att andra förstår. Man måste veta vad det använda språkets ord betyder.

    I ett samhälle med både humanister, naturvetare och många andra grupper kan vi tala om multikultur utan att tänka på invandrare. Vi har ändå flera språk, fast språkvetarna säger att det är svenska. Allmänbildning är att kunna kommunicera (hjälpligt) i alla samhällets miljöer.

    Det jag har grubblat över i min egen blogg, är ju oförmågan att förstå äldre kultur. Den är bortglömd. De flesta vet inte vad de talar om, när de använder ordet ”blicken”. https://christerbroden.wordpress.com/2013/11/20/197/

    Mycket litteratur blir allt svårbegripligare allteftersom associationer till gamla politiska, sociala och religiösa kunskaper inte längre är självklarheter, väl kända av alla. Vi kan egentligen bara vara bildade i förhållande till vårt aktuella samhälle. I övrigt kan vi vara utbildade. Specialister.

    • Bildning ja… kan vara många olika saker – men rent praktiskt funktionellt kommer bildning till sin verkliga rätt i all form av kommunikation, precis som du säger. Att tala så att andra förstår – därför att man har en viss förståelse för den andres perspektiv, dvs verklighet.

      Som att kunna överbrygga avgrunden mellan humanism och naturvetenskap, kristendom och islam, vänster och höger. Som du säger, förmågan att vara ”multikulturell”.

      Och sedan har vi det här med ”blicken”, jag förstår din fascination över alla glömda gömda perspektiv – det finns så mycket på de gamla kulturella sophögarna att man lätt förlorar sig i de myriader av tanke-grenverk som de alla leder fram till. Jag minns när jag försökte smälta Joseph Cambells alla mytologiska trådar och hugskott – det blev till slut bara lite för mycket – därför att det var för mycket.

      Och när det är mycket så hjälper det att vara extra tydlig – det uppskattar jag med dina kommentarer, tydligheten.

    • Christer du sätter spiken i kistan med det sista du skriver.

      Det stämmer att forna tiders språk och begreppsvärld gör det svårt att förstå vad de menade med det de skrivit. Men vad säger dig fenomenet klassiker – en text som trots allt är frisk fortfarande flera hundra år senare…

      Jag ska kolla in din blogg. Kanske svarar jag här på det du skriver eller direkt på din blogg.

      Eg. borde man koppla ihop alla som digitalt ingår så man lätt kan hitta.

      Man får bli en slags spindel som kan navigera detta nät…

      • Klassikern är väl en välformulerad text, gärna med ett budskap, som ofta läst och citerad kan göra en gammal formulering levande och ihågkommen.

        Kommentatorsfältet krånglar ibland på min blogg. Då får du skriva här.

  3. Max – kan du tydliggöra med vad du menar mer konkret om att Sven-Erik Liedmans Humboldt applicering inte stämmer med din…

    Christer – man kunde önska att idé- och lärdomshistorias kunskapsregister om begreppsbildning kunde komma dig till pass. Men litteraturen har också ett språkbruk för att förstå sig på äldre tiders språkbruk.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s