Etikettarkiv: Högerpopulism

306. En mardröm på repeat

En vandring ibland molnen kan ge upphov till olika känslor beroende på stämningsläget

I drömmen försöker jag trycka ned den livlösa kroppen som envisas med att flyta upp. Den känslan. Och hur man än anstränger sig blir det bara etter värre.

Vi lever på sätt och vis mitt i ett sådant mardrömsscenario. Vad vi än gör för att hindra utvecklingen av antidemokratiska rörelser – ökar bara på dess framgång.

För någonstans i allt detta är det det öppna samhället, som vi förstås alla värnar, som möjliggör den splittring som antiliberala och alltmer öppet fascistiska krafter nu kan utnyttja till bristningsgränsen.

Den liberala demokratin är därför själv ett offer för sin egen frihetsidé och har inte längre kraft att styra utvecklingen. Varje ansats undergräver snarare allmänhetens tilltro till just öppenhet.

Det är det som är det mardrömslika. Men hur kunde något någonsin bli så bakvänt?

Mycket av vad som sker har sin grund i språket – tilltro, sanning och förnuft likaså. Det tar många generationer att få en tankestruktur och en kultur på plats – som sedan tar sig uttryck i ett konglomerat av språk, vanor, värderingar och uppfattningar som samtidigt omfattas av många. Det är det som gör en kultur så mäktig. Det är det som skapar tillit. Det är det som skapar sammanhållning.

Det fanns en tid då frihetens idé fanns förkroppsligad i en staty på Liberty Island

Men när tilltro och lojalitet till den egna kulturen och till språket eroderar öppnas en avgrund som möjliggör ett allas ställningskrig mot alla. Och det är precis vad vi nu ser hända – även om alla inte ser det.

Och misstron mot vad vi skulle kunna sammanfatta som upplysningens kulturarv sker lite varstans. På många olika plan. Bland bröder och systrar. Och åtföljs följdriktigt av bristande respekt för fakta och för kunskap. Och detta tillstånd har alltså den liberala demokratin själv bäddat för genom relativiseringen av vär(l)den och en aningslös tilltro till sin egen moraliska suveränitet.

Och nu ligger därför fältet öppet för antidemokrater som dagligen firar triumfer genom att sprida lögner och etablera föreställningar om ”fake news” – som därefter användas som tillhygge mot nyheter man själva inte gillar. Och de har på så vis ytterligare lyckats underminera tilltron till såväl fri nyhetsmedia, som för sanning. En mardröm på repeat.

Lämna en kommentar

Under Demokrati, Politik, Relativism

270. Mitt i korselden

texture-1395982_1280

Vad jag ser är en värld som alltmer glider isär och som då skapar mindre öar eller enheter som allt oftare hamnar på kollision med varandra. Det är så jag ser det! Och då talar jag inte om några fysiska landmassor!

Men jag vet inte riktigt om det är bra eller dåligt – det får tiden avgöra – men jag tror framförallt att det är vanskligt. För jag ser samtidigt att denna splittring nu på allvar även hotar det öppna samhället och de demokratiska institutioner vi är så vana vid och som det tagit oss några hundra år att få på plats.

Hade kritiken och attackerna bara kommit från ett enda håll och helst utifrån – hade det inte varit speciellt oroande – men vad som händer just nu är att motståndet mobiliseras inom själva samhällskroppen och sker samtidigt från en rad olika håll.

Det moderna upplysningsprojektet, med sina stolta gamla ambitioner om frihet, jämlikhet, utveckling, vetenskap, rationalitet och rättsväsende är i dag hårt ansatt.

Och därmed håller också mycket av den tidigare gemenskapen på att bryta ihop. Vi är faktiskt inte ens längre eniga om det mest grundläggande vad gäller synen på verkligheten! Hur den ser ut – vad den består utav – hur den påverkar oss. Knappt ens hur vi ska knyta våra skor eller om vi ens ska det!

frenchrev

Upplysningskomplexet i sig måste ha varit omvälvande för vissa.

Jag ska inte drista mig att gå så långt som att säga att det handlar om en historisk omvälvning i synen på samhället och människan – därför sådana förskjutningar har ändå infunnit sig några gånger.

Upplysningskomplexet i sig måste ha varit omvälvande för vissa, speciellt för aristokratin och prästerskapet och skedde väl inte helt utan konflikter – men den utvecklingsprocessen pågick ju ändå under några hundra år.

Men idag står vi plötsligt inför ett nytt meningsskifte där också just dessa upplysningsidéer på nytt hamnat i korselden.

Det moderna samhället, vetenskapen och förnuftet attackeras nu alltmer intensivt från såväl relativistiskt och postmodernistiskt håll men också från grupper som återigen börjat skramla med gamla myter och religiösa eller nationella maktsymboler.

Det handlar om ett ställningskrig på tre fronter (postmodernism, religiös fundamentalism & högerpopulism) som nu sker mitt i den tidigare gemenskapen.

Lämna en kommentar

Under Demokrati, Politik, Relativism