Tag Archives: Liberalism

255. Det öppna samhället…

badawi amnesty

Raif Badawi: ”States which are based on religion confine their people in the circle of faith and fear.”

Det är bara i kraft av vår rätt – eller i rätt av vår kraft – som vi gemensamt kan göra det öppna samhället möjligt? För dess fiender kommer alltid att vara fler än dess tillskyndare.

Med detta menar jag bara att många alltid kommer att vara redo att strida för sina egna ståndpunkter och sitt eget arv – medan endast några få vara beredda att försvara allas rätt till både ståndpunkter och arv.

Det är också det som gör den västerländska samhällsmodellen så utsatt – och så unik! och därmed så attraktiv för många som tvingas leva under andra och mer stelbenta system. Vilket också gör att många söker sig hit.

Det är alltså endast med vår tillkämpade rätt som vi gjort det möjligt för många olika kulturer och synsätt att samexistera.

Hade inte Västeuropa och Amerika så kraftfullt försvarat dessa frihetsideal, skulle den mer enögda Kristenheten och L’ancien régime även här ha bitit sig fast och fördömt den liberala utvecklingen.

Så som fortfarande sker i andra delar av vår värld som inte blivit sekulariserade och inte är demokratiserade och där makten över verkligheten fortfarande ligger i händerna hos några få patriarker.

Som den saudiske liberalen Raif Badawi skriver:

”States which are based on religion confine their people in the circle of faith and fear.”*

Det västerländska samfundet tar sig alltså rätten att försvara din rätt till livsval – på samma sätt som andra tankesystem i andra regioner väljer att reglera dem.

Du kan vara ateist, muslim eller jude, du får gå i kyrkan eller recitera buddhistiska verser, vara liberal, höger eller vänster, hetero eller homo – det är bara det öppna samhället som någonsin kommer att ge dig dessa friheter.

Det är alltså endast i kraft av vår rätt eller i rätt av vår kraft som vi kan försvara den frihet som så många, så länge, kämpat för i sin övertygelse om att det också är det mest lämpade för de allra flesta. imrs.php

Låt ingen ta detta unika arv från oss – i varje fall inte så länge de praktiska konsekvenserna av våra övertygelser fortfarande visar att vi har mer rätt än fel.

–––

* The Guardian: A look at the writings of Saudi blogger Raif Badawi – sentenced to 1,000 lashes!

 

Lämna en kommentar

Filed under Demokrati, Jämlikhet, Liberalism

235. Annars funkar det ju inte!

38e4f680-fad0-012c-9ff8-0050569428b1

Är pengar, på samma sätt som potatis, rödbetor och ris, en begränsad resurs?

Jag förstår inte. Jag har funderat på det här med fattiga och rika. Är det så att färre rika ger ett större välstånd för flertalet – så som vänstern ser det. Eller är det snarare som högern uppfattar det, att fler rika ger större möjligheter till välstånd?

Inom den marxistiska logiken är ju svaret givet: Har vi en begränsad mängd förnödenheter och en liten del av befolkningen lägger beslag på huvuddelen av dessa – så blir det ju givetvis mindre över för andra – självfallet! Det är inte så mycket att tjafsa om – förutsatt att premisserna stämmer.

Och de stämmer väl – i varje fall i ett samhälle där vi lever av jorden, marken och skogen. Alltså i ett jordbrukssamhälle där vi alla mer eller mindre lever ur hand i mun. Under sådana förutsättningar finns det just bara en begränsad areal mark att odla på och därmed bara en viss mängd potatis att skörda och dela på. Så om någon i ett sådant samhälle äter mer potatis än andra – så får självfallet någon annan mindre.

Men frågan är om samma enkla fördelningsproblematik även gäller i det postindustriella digitala överflödssamhälle som många av oss nu lever i? Problemen är ju nu inte längre primärt tillgång på föda (vilket nationalekonomen och etikern Amartya Sen visat) utan snarare bristen på ekonomiska resurser och administrativa rutiner. Alltså bristen på kapital och demokrati!

Karl-Marx-300x300

Vad skulle Karl Marx ha sagt om saken i dag?

Och då är ju frågan om inte en större kapitalmängd i rörelse ändå skulle ge större möjligheter för fler att faktiskt få ta del av ett relativt välstånd. Men detta är ju då självfallet ett marknadsliberalt och kapitalistiskt synsätt.

Så hur är det egentligen – om vi nu inte tar politisk ställning? Finns det några beskrivningar av den ekonomiska verkligheten som inte nödvändigtvis är bundna till ett visst höger-vänster perspektiv?

Allt jag kan se är dock att om jag vill sälja min hemkokta lingonsylt, min blogg, utveckla smarta appar, sitta och tigga eller sälja RUT-tjänster – så förutsätter det att det finns andra som är intresserade av vad jag har eller kan göra och samtidigt har pengar att betala för just detta. Annars funkar det ju inte!

4 kommentarer

Filed under Ekonomi, Liberalism, Politik

42. Först till kvarn… Eller?

Våra personliga politiska val framställs som om vi var intresserade av de stora skeendena. Att vi minsann förmår lyfta blicken för att se till samhället i sin helhet. Det ges i varje fall sken av att vi alla är beredda att ta ett övergripande ansvar. Det är dessa myter som valets retorik handlar om.

Lysias, den antika talskrivaren som bland annat var filosofen Sokrates försvare, menade dock att människan alltid valde det system där hon själv drog det längsta strået.

Han uttryckte det så här: ”Vi får inte glömma att ingen människa är av naturen oligark eller demokrat, men att bägge parter kämpar för att upprätthålla en konstitution som skulle vara till hans egen fördel.”

Cyniskt månhända, men en reflektion med viss relevans och aktualitet.

För nog är det väl ändå så att våra politiska val till stor del ändå handlar om egenintresse.

Ingen av oss skulle exempelvis hävda den populära devisen, ”först till kvarn får mala”, om det var så att vi själva hade en halt häst, en skev kärra och en skröplig gubbe/kärring!

Med andra ord, den som gärna talar sig varm för den starkes rätt och att man ska klara sig själv – är givetvis den som vet med sig att den kommer att dra det längsta strået.

Starka & svaga regioner i Sverige

Starka vs. svaga i Sverige 2010

Man tänker nog: Jag är stark, jag är snygg, jag är rik och behöver därför inte förödmjuka mig för att få det jag vill ha. Och detta kallar man sedan för ”frihet”. Detta är liberalism och högerretorik i ett nötskal.

Och den andra sidan hävdar följdriktigt de svagas och de förorättades ”rättigheter”. Och spelar så på medkänslans och jämlikhetens alla darrande strängar. Och det är klart att det i varje samhälle finns ett antal individer som inte riktigt kan klara sig på egen hand.  Och det mest rationella de kan göra måste givetvis vara att ge sina röster åt dem som lovar mest. De svaga samlas och förenas på så vis under en gemensam och ställföreträdande makt.

Nu är självfallet ingenting så här svartvitt. Men i grundresonemanget vilar en idéstruktur  som med fördel går att använda. Speciellt om man råkar vara en strategisk politiker som önskar förstå sig på väljarna.

Lämna en kommentar

Filed under Demokrati, Makt och Rädsla