Jag förstår inte. Jag har funderat på det här med fattiga och rika. Är det så att färre rika ger ett större välstånd för flertalet – så som vänstern ser det. Eller är det snarare som högern uppfattar det, att fler rika ger större möjligheter till välstånd?
Inom den marxistiska logiken är ju svaret givet: Har vi en begränsad mängd förnödenheter och en liten del av befolkningen lägger beslag på huvuddelen av dessa – så blir det ju givetvis mindre över för andra – självfallet! Det är inte så mycket att tjafsa om – förutsatt att premisserna stämmer.
Och de stämmer väl – i varje fall i ett samhälle där vi lever av jorden, marken och skogen. Alltså i ett jordbrukssamhälle där vi alla mer eller mindre lever ur hand i mun. Under sådana förutsättningar finns det just bara en begränsad areal mark att odla på och därmed bara en viss mängd potatis att skörda och dela på. Så om någon i ett sådant samhälle äter mer potatis än andra – så får självfallet någon annan mindre.
Men frågan är om samma enkla fördelningsproblematik även gäller i det postindustriella digitala överflödssamhälle som många av oss nu lever i? Problemen är ju nu inte längre primärt tillgång på föda (vilket nationalekonomen och etikern Amartya Sen visat) utan snarare bristen på ekonomiska resurser och administrativa rutiner. Alltså bristen på kapital och demokrati!
Och då är ju frågan om inte en större kapitalmängd i rörelse ändå skulle ge större möjligheter för fler att faktiskt få ta del av ett relativt välstånd. Men detta är ju då självfallet ett marknadsliberalt och kapitalistiskt synsätt.
Så hur är det egentligen – om vi nu inte tar politisk ställning? Finns det några beskrivningar av den ekonomiska verkligheten som inte nödvändigtvis är bundna till ett visst höger-vänster perspektiv?
Allt jag kan se är dock att om jag vill sälja min hemkokta lingonsylt, min blogg, utveckla smarta appar, sitta och tigga eller sälja RUT-tjänster – så förutsätter det att det finns andra som är intresserade av vad jag har eller kan göra och samtidigt har pengar att betala för just detta. Annars funkar det ju inte!
Allt kan inte jag se men i förgrunden ser jag inte varför jag ska tillverka mer lingonsylt än vad jag har bruk för, dvs hinner äta upp med eller utan hjälp från andra som vill smaka av den, innan den möglar.
I bakgrunden anar jag dock att möjligheten för mig att plocka lingon, för att koka sylt på, avtar i takt med allmänningens privatisering globalt… helt i enlighet med det varulogiska utbytesbegär ”skägget” beskrivit och som i vår tid förefaller mig än mer förhärskande – suck.
Byta för utbytets egen skull är omvittnat meningslöst bland de som gärna köper sig fria från mödan att plocka lingon och koka sylt. Allt kan inte köpas för pengar vittnar de som har gått om den varan – de vet ju hur stålar smakar – måttligt gott tror jag.
I bakgrunden till det du säger ser jag dock inte hur jag ska kunna leva på enbart lingon – jag behöver ägg, mjölk och elektricitet också (nu är vi verkligen nere på basvaror anno 1920) så om det finns någon som är villig att köpa mina lingon (de möglar garanterat inte) – så kan jag ju köpa andra saker som jag behöver. Men det förutsätter ju en marknad där det finns människor av kött och blod som har råd att äta mina jäkla surt förvärvade lingon.
Jorden räknas ju som begränsad, vi förbrukar mer än vad ett jordklot klarar av att förse oss med. Samtidigt kan en teknisk och vetenskaplig utveckling förändra gränserna på ett svårberäkningsbart sätt. Denna förändring orsakar också strukturförändringsproblem. Ekvationen blir komplicerad.
Höger-vänster är väl ”de två enkla lösningarnas” teori.
Och så har vi det här med rikedom. Vad är det? Är jag rik, om jag har 1, 2, 5, 10, 25 millioner, eller måste jag ha 500 milliarder? Den nutida ekonomiska historien visar väl, att de, som säger 500 milliarder, brukar misslyckas (visa sig helt inkompetenta), krascha banker och orsaka ekonomiska kriser.
Och vad är kapitalmängd i rörelse? Rörelse vart? Dit de inte syns? Där skattemyndigheterna inget ser? Där inga sådana finns? Bort från där kapitalet behövs. Investering? I vad? Kokain? Andra tvivelaktigheter?
Jag citerar dig: ”… bristen på ekonomiska resurser och administrativa rutiner. Alltså bristen på kapital och demokrati!”
Makt korrumperar. Pengar ger makt. Alltså är pengar farligt. Men pengar är ju nyttigt. Det är som medicin. Men vad händer om jag äter ett kilo Bamyl?
Jag tror det finns mer att grubbla på.
Höger-vänster är nog som du skriver ”de två enkla lösningarnas” teori. Kan vi komma bortom denna polarisering, måntro?!