161. #bästejonas

khemiri_jonas_hassen_1_l

#bästejonas

Hej Jonas!

Jag läser ditt brev till Beatrice och blir djupt berörd av din berättelse. Jag förstår den där känslan av att ständigt behöva känna sig utpekad. Vilket man givetvis blir när man på något sätt avviker från normen.

Majoriteten kan alltid få de av oss som på något sätt är annorlunda att inte riktigt känna oss hemma. Utanförskapet är på så vis alltid lika plågsamt.

Och som avvikare drar vi ju också alltid till oss majoritetens misstänksamhet. Som skäggig bland slätrakade eller som vegetarian bland köttätare.

Nej, jag vill på intet sätt förringa dina upplevelser av diskriminering – det är och ska vara otillbörligt, olagligt och straffbart.

Det är inte det! Vad jag tänker och känner är snarare bara hur denna känsla av främlingskap skulle kunna vara så värst mycket annorlunda?

Jag menar bara, det är ju alltid smärtsamt att behöva stå vid sidan av. Och mycket av det du beskriver och som också är så trollbindande i din text, är ju just situationer där känslan av utanförskapet är något som vi andra kan ta till oss.

Vi har alla en berättelse. Min far kom från Danmark som flykting under andra världskriget och blev här i Sverige genast kallad ”danskjävel”. Nej jag vill för övrigt inte göra några jämförelser, jag är ju trots allt både blond och blåögd och blir inte stoppad i tunnelbanan. Saken är bara den att jag kan förstå din känsla. Och det var väl det som också var meningen?

Men för att nu komma till saken, jag ska inte bli mångordig. Du bad Beatrice att för en stund dela dina upplevelser. Men var inte tanken också att du skulle dela hennes?

Och vad skulle du då hitta på? Skulle det inte finnas några kontroller alls av de så kallade papperslösa i Sverige? Eller skulle de bara ske på ett värdigare sätt?

2cb1a798

#bästabeatrice

Du verkar ju annars vara en schyst kille med huvudet på skaft, så frågan är hur skulle du tänka om du nu var Beatrice?

Och Jonas, jag måste bara slutligen säga att ditt inlägg rent formmässigt var enastående. Du spelar retoriskt rätt på alla strängar, med rätt anslag på både patos, ethos och logos.

Men där mot slutet någonstans var det tyvärr något som brast. Du skriver nämligen att, citat: ”men vi vet att en människa aldrig kan vara illegal” och utnyttjar vad jag kan förstå en rätt så beklämmande begreppsglidning i den annars så stringenta berättelsen. Det kanske var meningen men jag reagerade ändå på den.

Därför frågan om människor kan vara illegala eller inte har aldrig varit på tapeten här, frågan har hela tiden handlat om de personer som utan giltiga papper eller uppehållstillstånd befinner sig i Sverige. Och om de betraktas som illegala innevånare är väl mest bara ett vedertaget begrepp – de är ju inte rättsligt sätt, medborgare.

För övrigt talar vi ju nu här om ett land som kanske är ett av de mest generösa i världen vad gäller den goda viljan att hjälpa dem som har det svårt. Och det kanske är just därför som vi nu också måste slå våra kloka huvuden ihop för att försöka upprätthålla det samhälle som både du, Jonas och jag är en del utav och som vi säkert bägge vill göra allt för att försvara.

12 kommentarer

Filed under Kulturdebatt, Politik, Sociala Medier

12 responses to “161. #bästejonas

  1. Hej!
    Hittade hit via Boktipset.

    Som jag uppfattar Jonas Hassen Khemiris krönika så är han medveten om att det inte finns någon enkel lösning. Det enda han argumenterar för att att alla ska försöka behandla alla med människovärde som utgångspunkt.

    Detta tolkar jag in utifrån följande citat:
    ”Och ni säger: Allt handlar om prioriteringar och vi har faktiskt inte oändligt med tillgångar. Och vi svarar: Hur kommer det sig att det alltid finns pengar när resurssvaga ska förföljas, men aldrig pengar när resurssvaga ska försvaras?

    Och ni säger: Men hur ska vi kunna kombinera ett brett socialt skyddsnät och samtidigt välkomna alla? Och vi skrapar fötterna i marken och harklar oss, för om vi ska vara helt ärliga så har vi inget klockrent svar på det. Men vi vet att en människa aldrig kan vara illegal och att något måste göras …”

    Retoriskt sett kan det betyda refutatio, ett sätt att avvisa motargumentet som kan tänkas komma upp, i det här fallet i form av ”men vad ska vi göra åt det då, i så fall?”, och på det sättet tycker jag att hans text är skickligt skriven. Men det spelar ingen roll, tycker jag. Det jag tar till mig som läsare är inte en lösning på problemet, men en uppmaning att tänka två gånger innan jag dömer bort en person med annorlunda bakgrund än min egen.

    Så här skrev jag om Hassen Khemiris artikel igår (utifrån ett (fragmentariskt) textanalys-i-syfte-att-själv-bli-en-bättre-skribent-perspektiv): http://365storylog.wordpress.com/2013/03/14/vad-ar-det-ens-for-ide-att-fortsatta-skriva/ – men det handlar mer om vad i texten som jag tycker är bra.

    • Hej Linda! Ja, det retoriska greppet som Jonas tar är bra… och väldigt effektivt! Och jag kanske skulle ha varit mer varsam och mindre raljant i mitt inlägg.

      Och du har rätt gällande ovanstående citat, visst, han säger sig vara medveten om problemet, men väljer dock ändå till slut att avsluta med en retorisk twist som ingen kan motsäga, ”men vi vet att en människa aldrig kan vara illegal och att något måste göras …” och gör därmed en tvär begreppsglidning.

      Därför frågan om människor kan vara illegala eller inte har aldrig varit på tapeten här, det handlar om personer som utan giltiga papper eller uppehållstillstånd befinner sig i land som för övrigt är det mest generösa land i världen vad det gäller den goda viljan att hjälpa andra som har det svårt. Och det handlar om att detta inte är rimligt därför att i förlängningen skulle det kunna äventyra själva det samhälle som både Jonas och jag är en del utav och som vi bägge vill försvara.

    • Efter lite eftertankar har jag nu skrivit om mitt inlägg till Jonas. Tack för din hjälp!

  2. Jag känner att jag vet för lite om vad som händer i tunnelbanan för att riktigt kunna ha en åsikt. För mig handlar det mycket om _vilka_ polisen tillfrågar, alla med icke-svenskt utseende, eller bara de med icke-svenskt utseende som av någon anledning beter sig misstänkt. Och så handlar det också om _hur_ de gör det, vänligt och med värdighet, eller burdust och hårdhänt.

    Det är lätt att ställa frågor, kritisera och spela på känslor, svårare att vara konkret och driva fungerande politik.

    • Riktigt! Det handlar om hur saker görs! Och polisen kanske inte alltid är de mest lämpade att varsamt och med respekt möta andra. Och min poäng var just också, precis som du skriver ”Det är lätt att ställa frågor, kritisera och spela på känslor, svårare att vara konkret och driva fungerande politik.”

      Jonas blev hjälte över en natt och därför också omöjlig att ha några som helst invändningar mot. Och det är aldrig vidare smart att säga något som talar mot sådana positioner (vilket är en fråga om makt) och jag kanske borde ha låtit bli att skriva ovanstående inlägg – eller om möjligt skriva det skickligare – så att inga missförstånd kan uppstå. Ämnet är ju minst sagt – lite känsligt!

  3. Reblogged this on Anthrôpos Metron and commented:

    Efter lite diskussioner och tankebryderier har jag valt att skriva om mitt inlägg till Jonas. Jag tror jag nu mer riktigt lyckats få fram det jag ville ha sagt!

  4. Nils Ivar Tenmann

    I min bedömning av huruvida du Max borde ha låtit det sagda ö.h.t förbli osagt eller bara uttalat i ett personligt privat brev istället för ”offentligt öppet” i din blogg, har jag slutit mig till inte ha något ansvar att erbjuda dig i detta eftermäle.

    Nu är det som det blivit och i någon mån retoriskt-etiskt-politiskt rättfärdigat med Linns benägna bistånd, dvs som jag antar du sammanfattande skriver… ”Jonas blev hjälte… omöjligt [!] att ha några som helst invändningar mot… aldrig [!] vidare smart att säga något som talar mot… sådana positioner [!]… (vilket är en fråga om makt) [!?!?]… kanske borde låtit bli… ovanstående inlägg – eller om möjligt [så gott du kan] skriva det skickligare – så att inga [!] missförstånd kan uppstå….
    Ämnet [?] är ju minst sagt – lite känsligt!”

    Tyvärr fungerade inte länken för min del till det omskrivna inlägget… men utan det underlaget som jämförelse, noterar jag, att poängen med ovanstående texts av-handling var just som Linn skrev; ”Det är lätt att ställa frågor, kritisera och spela på känslor, svårare att vara konkret och driva fungerande poltik.”

    Kanske du i ditt bekanskapande med JL. Ramírez texter stött på en liknande fras – ”Vi (be-)skriver inte alltid det vi säger vi menar… eller menar det vi sagt och (be-)skrivet gjort.”

    Jag undrar ibland vad jag menar med orden ”förstå” och ”missförstå”, i all den stund jag bara är utelämnad till mitt eget tolkande dia logos? Handling eller ”praxis” är i och med ”akten” det omedvetet medvetna, det förgivettagna i mina göromåls föreställningar och rättfärdigande, tror jag

    Spontant tilltalades jag av att din anmärkning påtalade bristen på perspektivbyte i Jonas tilltal av justitieminister Ask. Förmodligen därför att jag rent allmänt tycker att det är eftersträvansvärt. Vid närmare läsning och eftertankar från samtalet med Linn irriteras jag av min förståelse eller missförståelse av vad ditt språkbruk (egentligen) vill mena?
    Liksom Linn har jag uppfattat att Jonas ”poäng” var och möjligen är, att utgångspunkten för en justieminister, migrationstjänsteman, tullpolis, (ja, alla människor) BÖR vara ett retoriskt-etiskt-politiskt/socialt övervägande, dvs, ett personligt”mänskligt samvete” i och med tolkningen av konkreta situationer och ”lagens bokstav”, lagstiftarens uppgift och ministerdirektiv, myndighetsutövning och tjänstedirektiv, polistjänst och verkställningsdirektiv. Din skrivelse tycks mig utgå ifrån förutsättningen att etiken följer ur lagens idé; att folkrättens medborgarbegrepp står över det ”mänskliga”, att Asks direktiv måste åtlydas. Har jag tolkat dig i missförstånd?

    • Bäste Nils, ja någonstans anser jag nog att etiken uppstår utifrån lagens idé – ibland utifrån gemensamt uppfattade nödvändigheter.

      Ett land som Sverige har nog inte haft några oregistrerade (papperslösa) innevånare under de senaste 500 åren (jag vet inte hur det förhåller sig med andra nationer). En förutsättning för att kunna bygga och hålla ihop ett stabilt och rättssäkert system måste ju ändå vara kopplat till ett rigoröst ordningssinne.

      Var och en av oss kan ju inte i godtycke ges möjlighet att fritt tolka och därmed kunna stå utanför lagen

      Jag tror inte att det i längden skulle gå att upprätthålla ett relativt ordnat system om myndigheter skulle börja se mellan fingrarna (börjar uppfatta sin roll som humant moralisk) när det gäller viktiga funktioner i samhällssystemet.

      Papperslösa eller ej registrerade innevånare bör nog inte ges möjlighet att börja bygga ”laglösa” subkulturer där samhället inte har någon som helst insyn. Det får bara inte ske!

      Ett alternativ för att slippa ”slänga ut dem” vore ju förstås att ge dem möjlighet att bli registrerade och att få ”papper”. Men Sverige, som redan i dag har en mycket generös flyktingpolitik, kan ju inte helt och hållet släppa på alla restriktioner gällande möjligheterna att få svenskt medborgarskap.

      Några former av gränser måste dessvärre upprätthållas – oavsett vad vi känner och tycker i vår humanistiska och idealistiska välvilja med allt levande.

      Därför anser jag det vara mer viktigt för Jonas att förstå Beatrice även om jag givetvis skulle uppskatta om även Beatrice förstod Jonas.

      • Nils Ivar Tenmann

        Tjena, Max… bland tomtar och troll dyker alltid den där ”Makten” upp som en spökande substanivering av våra verbums handlingsmönstringar… men om detta har vi dryftat en del förr, vi har åtskilda ståndpunkter om maktandet helt enkelt…

        Någonstans har du givit mig uppfattningen att du tycker den Platonska iden vara en problematisk metafysik… i så fall tycker jag det är märkligt att du kan säga, att ”någonstans [!] anser jag nog [!] att etiken uppstår utifrån lagens idé”… vad är skillnaden mellan Platons och Lagens idé… så säg?

        Men jag kanske bara har missförstått…

        Jag är inte på något vis själv klar över förhållandet mellan Platon och Aristoteles. Kanske rör detta vid en slags existensiell paradox vi människor måste lära oss utstå och leva med. Men tillsvidare känner jag mig mer hemmahörig med den senares efterföljande lärdomshistoria förmedlad och tolkad av mig genom JL Ramírez retorik, humanvetenskapande retorikkunskaper och genealogiska metafysik… Därvidlag utgår jag själv axiomatisk ifrån rörelsen i handlingsföljden Retorik-Etik-Politik… det förutsättningslösa tänkandet förutsätts retoriskt, vilket sätter etiken före estetiken, politiken och lagen och (om du så vill) lagen om ”lagens idé”…

        ”Lagens idé” följer ur etiken… så även… ”det”… vi kanske gemensamt finner på att beteckna som… ” gemensamma nödvändigheter”… kanske även lagen; att ”nöden inte har någon lag” – som ren nödvärnsrätt – ifall nu någon suverän dyker upp med vapen i hand och gör anspråk på våldsmonopol för att spöka som ”makthavare”… Vi talar ju här inte bara om ”Ett land” med En ”generös” befolkning, vars överlägsna godhetsposition i världen det gäller att FÖRSVARA… utan även om en inte så liten del människor som lever här under förtryck och som visar den goda viljan att i upplysande ordalag söka FÖRBÄTTRA lite av gemenskapen i det här landet och vårt etiska omdöme i stifftandet och tolkningen av lagens bokstäver, tillämpning och efterlevnad utifrån ett moraliskt korrektiv, visserligen mångtydigt, men dock realabstrakt och civilisationshistoriskt någorlunda gemensamt givet humanistiskt värdebegrepp…

        Vi är väl inte nödvändigtvis ämnade till att bli robotar som bara betjänar en artificiell intelligens instrumentella förnuft och ekonomiska tillväxt… Men ska vi fortsätta räkna den reglerade invandringens nödvändighet på ett fascistiskt sätt, under täcket av världens demokratiska, mest jämställda och generösaste land kommer vi inte lägga märke till att vi förändrats till hantlangare åt våra valda robotar, vilka med sina goda avsikter, sten för sten, lägger vägen till helvetet öppen för alla…

        Frihet är tvånget att välja…

  5. Jag har läst er diskussion samt Jonas text och som jag ser det tror jag inte att Jonas är intresserad av att stiga in I Asks kläder, han gör inte heller någon politisk konsekvensanalys. Syftet är inte heller makt, som nämndes i någon tråd här, utan helt enkelt att vädja till folks medkänsla och inlevelseförmåga och det är svårt nog och något han förhoppningsvis lyckats med eftersom så många människor blivit berörda.

    • Hej Iliones, jag tror inte heller att Jonas är intresserad av att stiga in i Beatrice kläder. Och rent retoriskt sett är ju detta ett bra val – eftersom något annat inte hade givit samma genomslag. Men vad jag skriver och vad jag menar är att man nog även måste betrakta även den tuffa situation som makten här sitter i. De måste agera – men hur. Jag tror inte vi får ordning på verkligheten förrän vi får någorlunda ordning på vad vi säger.

      • Hej

        Jag förstår dina tankar och att du ser en dimension längre och jag håller också med dig, det är ett problem som svårlöst:
        Det jag ville säga är bara att det är inte Jonas som ska skriva den krönikan han har redan skrivit sin som utgår från honom och hans försök att väcka sympati.
        Hur problemet med illegala flyktingar ska lösas och vad Ask har för svårigheter det är en annan krönika och den ska någon annan ska skriva, Helst Ask eller någon annan politiker som får betalt för att tänka på sånt.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s