121. Om politisk depression

”Olof Lagercrantz skapade den moderna kultursidan i Dagens Nyheter.” (DN • 2010-11-13)

”Vi i vår kultursfär har länge levt i ett tillstånd av falsk oskuld. Vi betraktar alla möjliga sysselsättningar – att odla blommor, att samla konst, att putsa vår bil, att skriva artiklar om romantiska och avlägsna ämnen, att leka med våra barn – som älskvärt oskyldiga och opolitiska, fastän allt detta i själva verket betyder att vi inte tar ställning, att vi avstår från att arbeta för en bättre värld.”

Ja, vad ska man säga?

Personligen känner jag nog snarare tvärtom – att det vore bra om fler av oss valde att odla just blommor, tvätta bilar eller leka med våra barn.

Jag håller alltså inte alls med om vad som sägs i ingressen ovan. Men det är klart, min uppskattning av den lilla världen är väl, sett ur det där andra perspektivet, mest bara ett typiskt ”borgerligt” sätt att se på världen.

Det inledande citatet ovan härrör alltså från Dagens Nyheters legendariske chefredaktör Olof Lagercrantz och anledningen till att jag i dag fångar upp just denna tråd är därför att i går erhöll journalisten och författaren Per Svensson DN:s kritikerpris ”Lagercrantzen”.

Det är nämligen inte så lite ironiskt att den rätt så liberale skribenten Per Svensson blir förärad ett pris som har sitt ursprung hos någon som så starkt motarbetade allt vad liberala ståndpunkter heter.

Och jag vet nu inte om det råkar vara så att man på DN är historielösa eller helt enkelt bara aningslösa. Ett annat alternativ är förstås att man aldrig sett Olof Lagercrantz marxistiska och revolutionära omfamningar som något vidare problematiskt.

Men då skulle ju det i sådana fall bara bekräfta det som det har tjatats om väldigt mycket den senaste tiden – alltså det här om huruvida vänstern fortfarande, genom sin starka positionering i medievärlden, har makt att upprätthålla vissa officiella ideal och dogmer. Och det är det ju många som hävdar att den inte längre har…

– – –

Eftertankar

Att leka med sina barn – inte så oskyldigt, enligt DN´s tidigare chefredaktör Olof Lagercrantz

Men i vilket fall som helst  – i linje med det inledande citatet – det skulle ju kunna vara så att vi med detta Lagercrantzka perspektiv i bakhuvudet också skulle kunna få ännu en pusselbit på plats i förståelsen av varför så många* på senare tid vittnat om att de känner sig så politiskt deprimerade.

Jag menar, om man likt Olof Lagercrantz ser tecken på och associationer till borgerligt klassförräderi så fort man går förbi en blomsteraffär eller ser barn leka – då skulle man ju i princip kunna gå omkring och vara deprimerad mest hela tiden.

Därmed inte sagt att inte de kraftiga högervindarna i Europa, hatet och islamofobin är deprimerande i sig.

* Anna-Klara Bratt skriver i DN den 22/02/12 att 10 000 gillat och spridit Maria Svelands inlägg: Hatet som gör mig politiskt deprimerad.

3 kommentarer

Filed under Feminism, Humaniora, Konst & Kultur

3 responses to “121. Om politisk depression

  1. Magnus

    Tja, priset är ju inte mer än ett par år gammalt och den enda koppling det har till Olof Lagercrantz är det litet koketta lånet av hans namn. Jag håller med om att det är ironiskt på ett sätt. Per Svensson är en helt annan slags kritiker än gamle Olof men detsamma gäller idag de flesta på DN:s kulturredaktion, de som alltså delar ut priset. Pelle är inte éndast idémässigt helt annorlunda, han saknar också Lagercrantz temperament, inlevelse och ärlighetskrav: han hör till en tid som helt enkelt har skruvat ner litteraturens status rätt rejält, som inte längre ser (obs. gammalt ord) diktningen som ett nät av kraftledningar för samtidens och historiens stora frågor´, och som knappast heller skiljer på underhållningsläsning och den slags böcker som skrivs 8eller läses) utifrån ett inre krav, eller för att undersöka en speciell vinkel av världen..

    Per Svensson är förstås en tekniskt skicklig skrivnisse och han vet hur han prickar in sina ironier men han är en rätt liknöjd kritiker. han överraskar nästan aldrig om man har läst honom ett tag, det finns inte heller något tuggmotstånd eller någon hetta i hans texter. Men idag vill ju kultursidorna inte stöta sig med någon (utom de ‘accepterade’ måltavlorna, som Ulf Lundell, Jehovas vittnen och muslimer), inte ta några risker.

  2. Christer Brodén

    Jag anser också, att arbete/lek med barn är viktigt för att skapa en bra värld. Harmoni och lycka är viktigt för att skapa bra attityder, och sådana styr oss mer än ideologiskt skarpsinne och lärofäder. Blommor och romantik är då också något bra.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s