48. Mellan två stolar, del II

Om man drar fram något i ljuset som andra inte ens visste existerade – så får man snart problem med att förklara nyttan med det hela.

När Wittgensteins exempelvis ville få oss att inse, ”att om vissa saker måste man tiga” – menade han att vi ofta begagnade oss av ord som inte hade någon vidare täckning – främst  då kanske inom filosofin – men även lite varstans.

Och om nu någon inte kan se hur ett sådant ”skenbegrepp” överhuvudtaget kan ställa till problem – kan ju denne självfallet inte heller förstå poängen med att få det hela belyst – eller hur?

Det är lite som att förklara för den som inte vet vad ett spöke är – att man jagar dem just för att kunna visa att de i själva verket inte finns.

En liknande problematik möter oss i diskussioner om kvalitet. Om vi aldrig tänkt igenom hur något skulle kunna vara ”bättre” eller ”sämre” – då förstår vi inte heller det intrikata problemet med just ”kvaliteten”.

Och känner man inte till att det pågått diskussioner om etik i några tusen år, så ser man ju inte heller poängen med att exempelvis avslöja ett gammalt resonemang som falskt. Det finns då – följdriktigt för den okunnige – ingenting att belysa.

Saken är den att ju mer vi lär oss om något desto mer kommer olika skenproblem att väckas till liv.

Och det är viktigt att förstå att effekterna av ett skenproblem faktiskt kan påverka oss, även om vi inte äger kunskap om själva upphovet. På samma sätt som ett problem i den matematiska överbyggnaden skulle komma att påverka de mest vardagsnära uträkningarna. Precis som varje fel kalkylerad takvinkel i ett hus kommer att påverka alla som bor i det.

Och för dem som aldrig insett vad ett skenproblem är – innebär det att först möta det – sedan avslöja det, för att därefter upplösa det. För den okunnige blir det just en förbannat lång väg att gå – till synes utan varken mening eller konkret nytta.

Metasymbolik: Att sätta sig mellan två stolar kan vara just att tala om komplexa saker på ett enkelt sätt så att även den okunnige förstår själva orden – men aldrig innebörden av det sagda.

Lämna en kommentar

Under Filosofi, Logos – Ord – Språk, Prsonlgt

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig om hur din kommentarsdata bearbetas.