Etikettarkiv: Tid

99. Kairos – i takt med tiden

The Golden Moment

När det gyllene tillfället yppar sig finns det oftast ingen tid till eftertanke. Den rätta handlingen vid det rätta ögonblicket (kairos) måste ske reflexmässikt – i takt med tiden – och sitta alldeles rätt.

Vi kallar det för intuition eller magkänsla men handlingar som sker på detta direkta och träffsäkra sätt har nog snarare med skicklighet att göra. Mest troligt är att vi har kunnat vara förutseende – kanske på grund av att vi tidigare varit med om liknande situationer.

På så sätt kan denna ögonblickliga förmåga (Kairos) tränas. Och det är just resultatet av denna träning som den initierade kallar ”skicklighet” och den okunnige för ”tur” eller ”ingivelse”.

När vi lyckas med att gripa tillfällen i flykten så har vi tränat upp den aktuella tekniken – vad de antika grekerna kallade ”techne” – och vad vi senare kommit att kalla ”konstfärdighet” eller rätt och slätt – ”konst”!

Och vi möter denna tekniska färdighet hos många olika slag av mästare – dvs. hos erfarna hantverkare, framstående konstnärer eller utövare av sport.

Tiden (chronos) finns där tillfällen (kairos) yppar sig men där tillfällena (kairos) finns existerar ingen tid (chronos)”.

Det lite kryptiska citatet härrör från den hippokratiska texten ”Om regler” och skrevs någon gång på 400-talet f.kr. Det beskriver framförallt hur svårt det är för oss att just gripa dessa rätta tillfällen i flykten och göra och säga rätt saker.

Denna förmåga att göra rätt vid rätt tillfälle betraktades alltså som kopplad med en konstfärdighet som ansågs komma av erfarenhet. Och Hippokrates mest kända uttalande är just också att ”Livet är kort – konsten lång” (Lat. Ars longa vita brevis).

Citatet brukar vanligtvis lyftas när någon vill föra fram de sköna konsternas odödlighet – men den ursprungliga betydelsen är långt mer krass och prosaisk än så. I sin helhet lyder den (i engelsk översättning):

Kairos...

”life is short,

opportunity (kairos) fleeting,

experiment dangerous,

judgment difficult.”

Och vad detta citat snarare vill uttrycka är att det tar lång tid att lära sig en yrkesskicklighet (en techne – en konst) men att livet dessvärre är väldigt kort och tillfälligheterna (kairos) flyktiga.

Lämna en kommentar

Under Kommunikation, Konst & Kultur

40. När tiden står still

På engelska kallas Långfredagen för ”Good Friday”, ingen vet riktigt varför men troligt är att det med tiden blivit en omskrivning av ”Gods Friday”. Alltså den dag då gud valde att kalla hem sin son. I tyskan benämns dagen ”Karfreitag” vars etymologi i översättning härrör från ordet ”sorgedag”.

Svenskans ”Långfredag” däremot betecknar i första hand en upplevelse av tid. Och då kanske framförallt den tid som Jesus upplevde när han satt uppspikad på korset!

Och som många säkert märkt, innebär en stark medveten närvaro också en utsträckning av den upplevda tiden.

Detta kan man exempelvis uppleva när man väntar på någon. Eller när man står där i snålblåsten och får reda på att tåget ska inkomma till ”plattform 11 om fem till tio minuter”.

Då står tiden still…

När jag var barn gick också tiden så där långsamt och jag kan minnas att jag upplevde barndomens vintrar som eviga. Och när snön väl smälte i vårsolen, det porlade och den första lilla strimman av mark dök upp – då var det nästan magiskt. Och sedan doften av torrt gräs och ljung i soldränkta skogsbackar…

Och man förstod inte riktigt vad alla vuxna talade om som hela tiden yrade om att tiden gick så snabbt. Det gjorde den ju inte alls.

Fenomenet kallas i dag för ”medveten närvaro”.

Om vi i stunden befinner oss ”här och nu” så stannar helt enkelt hastigheten på den upplevda tiden upp. Och det är därför som vi, ju äldre vi blir, blir lätta offer för en skenande tidsuppfattning.

Då när vi inte längre är riktigt närvarande – inte längre lever i verkligheten – utan mer i våra föreställningar om den – då går vi även miste om tiden.

En gammal människa har sett så många träd, katter och molntussar att vikten av att ständigt behöva uppdateras, trappas ned. Vi behöver, när vi blir äldre, inte längre ”stå på tå” i verkligheten för att kunna fungera – det mesta börjar gå på rutin.

Och tiden – som ingenting annat är än en serie upplevelser som passerar i ens väg – rinner bokstavligen talat ut i sanden.

1 kommentar

Under Filosofi, Relativism