3.7. Följ pengarna! Vilka har investerat i Vita Huset?

De nya ägarna bakom USA Inc.

Just nu är det inte bara Donald Trump som styr och ställer i världen. Vid hans sida står också ett nätverk av miljardärer, företagsledare och strateger som pumpat in hundratals miljoner dollar i hans presidentskap.

Trump må vara president. Men den verkliga makten ligger sannolikt hos dem som betalat notan. Och det är svårt att föreställa sig att de skulle se mellan fingrarna med det som nu händer – om de inte också stödde utvecklingen till fullo.

Och dessa män – för det är framför allt män – förväntar sig givetvis också att få utdelning. I form av stora avregleringar, beslut som gynnar deras affärsintressen, och åtgärder som successivt underminerar den federala staten. Det är just den nedmonteringen som öppnar dörren till nya, lukrativa marknader.

Det gäller att följa ledtrådarna – vem håller i kopplet?

Det är främst två namn som står i centrum här: Elon Musk och Peter Thiel. Båda är teknokrater, miljardärer, ideologer. Och båda har positionerat sig för att inte bara påverka politiken – utan att ersätta den med något nytt. 

Elon Musk har inte bara investerat i Trump – han är än så länge en del av själva maskineriet. Han styr över DOGE, det nyinrättade ”Department of Government Efficiency”, vars uppdrag är att effektivisera den federala förvaltningen.

I praktiken betyder det att regler avskaffas, tjänstemän sparkas och myndighetsfunktioner privatiseras. 

Men Elon Musk nöjer sig inte med att bara rensa ut i den byråkratiska apparaten. Han kontrollerar också gärna kommunikation och infrastruktur: där X blivit en central kanal för spridning av administrationens budskap och för att styra det offentliga samtalet. 

Han sitter därmed i högsätet – med kontroll över plattformarna, tekniken och framför allt berättelserna.

Han är inte bara en finansiär – han är en aktiv aktör som arbetar för att säkerställa en vision och har en stark övertygelse om att det finns ett annat och bättre samhälle någonstans där på andra sidan av allt som nu sker . 

Peter Thiel är investeraren som rör sig mer i bakgrunden än estradören Elon Musk, men med kanske större tyngd. Han var en av Trumps första verkligt inflytelserika stödjare. 

Thiel finansierar tänkare, senatorer, valkampanjer. Han är entreprenören som inte tror på processer, utan på beslut. På suveränitet.

Företag som Palantir och Anduril, som Thiel ligger bakom, är inte bara lönsamma. De är dessutom designade för att kunna ersätta delar av staten: övervakning, gränsbevakning, krisberedskap. 

När staten försvagas – vilket då bland annat Project 2025 syftar till – står Thiels strukturer redo att ta över. Det är inte en konspiration. Det är en affärsstrategi.

Men de står förstås inte ensamma bakom Trump. Där står också en rad andra intressen med stora förmögenheter.

En av dem är Miriam Adelson, änka till kasinomagnaten Sheldon Adelson, vars pengar länge styrt Vita husets utrikespolitik, särskilt i frågor som rör Israel och Mellanöstern. När Trump talar om Mellanöstern, är det ofta hennes agenda som hörs i bakgrunden.

Andra opererar mer i skuggorna. Timothy Mellon, arvtagare till en järnvägsförmögenhet, har donerat mer än någon annan – över 150 miljoner dollar – till MAGA:s infrastruktur. Han är en ideolog snarare än lobbyist, med en vision om ett Amerika där staten knappt existerar, och där de starka inte hålls tillbaka.

Mer instrumentella är figurer som Harold Hamm, energimagnaten, som samlat fossilindustrins stöd bakom Trump i utbyte mot löften om avreglering och fortsatt exploatering. 

Längre bak i kulisserna agerar Mercer-familjen – de som låg bakom Cambridge Analytica – nu tillbaka med diskret men avgörande finansiering av Trumps rättsliga frontorganisationer, medieplattformar och dataanalysnätverk.

Och så har vi Richard Uihlein, grundare av Uline och storsponsor av högern i över ett decennium. Hans pengar flödar till Project 2025, till kampanjer mot fackföreningar och till kulturkrigsorganisationer som Moms for Liberty och Turning Point USA.

Det här handlar inte bara om en vanlig valpåverkan. Det är en omvälvning – där demokratins grundvalar successivt löses upp av den kapitalägande minoritet som nu bokstavligen köpt sig rätten att styra nationen.

När staten nu kollapsar, köper man den. Vad dessa investerare har gemensamt är inte bara pengar. De har länge förberett sig för en framtid där staten faller samman – inte som en olycka, utan som ett tillfälle att utnyttja. De kommer att ha stor likviditet samtidigt som börsen faller och andra förlorar gigantiska summor. 

De står också redo att ta över flera av den federala statens funktioner. De har redan företag och människor på plats.

Vi har sett detta scenario förut.  Detta är precis vad som hände när oligarkerna tog makten i Ryssland på 90-talet. Staten kollapsade, och de som hade rätt pengar på fickan kunde därefter köpa upp det som hade värde: företag, naturresurser, myndighetsbyggnader.

Den amerikanska versionen vi ser just nu är lite mer förfinad – men logiken är densamma. När EPA, Utrikesdepartementet eller FBI försvagas, finns det en rad privata strukturer redo att fylla vakuumet. 

Parallellt med sin roll som investerare har Thiel metodiskt byggt upp ett slags ideologiskt civilsamhälle vid sidan av det officiella. Genom Thiel Foundation samlas unga entreprenörer, radikala tänkare och vetenskapliga visionärer – inte för att bevara samhället, utan för att tänka bortom det.

Ett av flaggskeppen är Thiel Fellowship, där ungdomar får 100 000 dollar för att lämna akademin och i stället driva egna projekt. Det är mer än ett stipendium – det är ett angrepp på universitetens roll som normbärare. 

Breakout Labs fungerar som en inkubator för högriskidéer som traditionella institutioner ratar, men som blir logiska i ett framtida samhälle där det offentliga retirerat.

Och genom Imitatio återintroduceras René Girards idéer om hur människors begär uppstår genom imitation – vilket oundvikligen leder till konflikt. Hos Girard är samhället inte en gemenskap, utan en scen för rivalitet och våld.

Det är också värt att notera att Thiel, till skillnad från många andra, har positionerat sig ekonomiskt inför potentiella kriser. I mars 2022 sålde hans Founders Fund nästan hela sitt Bitcoin-innehav – strax innan kryptomarknaden föll – med en vinst på cirka 1,8 miljarder dollar. 

Han har också avyttrat aktier i Palantir för hundratals miljoner dollar. Dessa strategiska försäljningar tyder i varje fall på att Thiel aktivt hanterar sina investeringar för att minska exponeringen mot marknadsnedgångar och säkra vinster innan värdefall inträffar.

Den nya maktens röster. Nu när börsen har fallit med nära 20 procent och pensionsfonder börjat blöda, har olika ansikten inom administrationen klivit fram i medierna – med budskap som låter alltmer verklighetsfrånvända mitt i vardagens kris.

Finansminister Scott Bessent, miljardär och tidigare hedgefondchef, försäkrade i Meet the Press att amerikaner ”inte borde stirra sig blinda på dagliga fluktuationer” därför att ett nytt, tryggare och mer ekonomiskt system nu håller på att byggas.

Det är en värld där kollaps inte är misslyckande – utan en plan. Där börsfall inte är ett tecken på undergång – utan en övergång. Och i denna övergång är det de som samlat på sig trumfkorten.

Pengarna berättar bara en del av historien. Runt omkring dem är andra krafter redan i rörelse: den populistiska strategin bakom MAGA, maktens religiösa legitimering, det maskulina idealets återkomst, den mörka upplysningens ideologiska uppror och konstruktionen av en vit republik.

Alla dessa trådar löper nu in i och runt Vita huset. Men till vilket syfte? Hur ska alla dessa krafter – så olika till form och innehåll – kunna samsas i ett gemensamt projekt? Hur länge dröjer det innan motsättningarna dem emellan exploderar?


Referenser / Källor

  1. OpenSecrets.orghttps://www.opensecrets.org
    Dokumentation över politiska donationer, Super PACs, och individuella bidrag till Trump och MAGA-nätverket.
  2. ProPublicahttps://www.propublica.org
    Grävande reportage om Project 2025, konservativa juristnätverk och Thiels roll i amerikansk politik.
  3. The Leverhttps://www.levernews.com
    Artiklar om Palantir, avregleringar och kapitalflöden till den nya högern.
  4. The New York Timeshttps://www.nytimes.com
    Löpande bevakning av Trump-administrationen, dess donatorer och ideologiska nätverk.
  5. The Washington Posthttps://www.washingtonpost.com
    Inblick i Trumps återkomst, nya laginitiativ och personerna bakom makten.
  6. CNBChttps://www.cnbc.com
    Finansiell rapportering kring marknadsrörelser, hedgefonder och investeringsstrategier från aktörer som Scott Bessent.
  7. Bloomberghttps://www.bloomberg.com
    Intervjuer med finansministrar och analys av tariffer och marknadseffekter under Trump.
  8. Thiel Foundationhttps://thielfoundation.org
    Officiella projekt som Thiel Fellowship, Breakout Labs och Imitatio.
  9. Heritage Foundation / Project 2025https://www.project2025.org
    Policydokument och handlingsplaner för hur den federala staten ska rekonstrueras.
  10. Federal Election Commission (FEC)https://www.fec.gov
    Officiella uppgifter om donationer och kampanjfinansiering.
  11. The Intercepthttps://theintercept.com
    Artiklar om kristen nationalism, medborgarsamhälle och maktallianser inom den nya högern.
  12. Politicohttps://www.politico.com
    Rapporter om företagsintressen, Trumpkampanjens strategi och rollfördelningen i Vita huset.

1 kommentar

Under Donald Trump, Elon Musk, Politik, USA

Ett svar till “3.7. Följ pengarna! Vilka har investerat i Vita Huset?

  1. Ping: En förteckning över de senaste skrivna inläggen, från november 2024 fram till i dag | Den mätande människan

Lämna en kommentar

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig om hur din kommentarsdata bearbetas.