Jag tänker att det ändå är en jädrans tur att de inte gjort gemensam sak!
Jag menar, om alla som är mot den moderna världen – om de skulle börja samarbeta – skulle vi andra få det rätt tufft!
Och motståndarna är ju dessutom i överväldigande majoritet!
Det är alltså mest bara flax att de hittat på olika versioner av sanningen och därför börjat tillbe vad de själva uppfattat som skilda gudar.
Att det egentligen är samma beläte de knäfaller inför bör vi nog inte knysta om.
Nä, låt oss för guds skull hålla tyst! Ja, inte ens skämta om det! därför att till och med den mest subtila ironi kan få dem att börja vässa knivarna. Och det vill vi ju inte.
Hitintills har de i tusentals år riktat huvudparten av sina maktsträvanden och frustrationer mot varandra; katoliker mot protestanter mot judar mot muslimer mot sunni mot shia mot ahmadiyya – alla i kamp mot alla – fast samtidigt i gemensam tillbedjan av samma gamla ökengud.
Vilket givetvis gjort det svårare för dem att enas i kamp mot deras enda riktiga fiende som alltid varit och alltid kommer att vara; upplysningen.
Med andra ord, vår idé om frihet, kunskap, vetenskap, humanism, demokrati och jämlikhet.
Värden som också mer eller mindre sammanfaller med idén om det moderna samhället.
Men idag finns det ju nu dessvärre en stor samling arga unga män (mest män) som insett detta och därför också riktar sina attacker mot just det öppna samhällets institutioner; mot symboler för kapitalet, yttrandefriheten och kvinnors lika rätt till utbildning.*
Och det öppna samhället är också väldigt sårbart på grund av just sin öppenhet! Det tillåter och uppmuntrar till och med avvikande uppfattningar och undergräver därmed på sikt även sin egen särställning.
Detta är och kommer alltid att vara demokratins akilleshäl. Att den är ideologisk och därmed per definition stelbent.
För att kunna skydda sig mot angrepp måste den demokratiska gemenskapen kunna stå enade, starka och våga lägga ut linjalerna. Och en början till denna samling kanske vi förhoppningsvis såg upptakten till under förra söndagens miljonmarsch i Paris.
–––
*En intressant analys om vad som kanske orsakat de unga männens frustration presenterades av vänster- & kulturfilosofen Slavoj Zizek i Dagens Nyheter den 15 januari.
Handling är det omedvetet medvetna. Utan det förgivettagna kan ingen leva. ”Demokrati” är ett begrepp som ständigt söker sin mening. Meningens endokrina åkommor är paternalism, professionalism och esteticism upplysningsvis. De uppburnas ”Vi” är en Veritikal Vetenskaps-ord-ning i blindo, en osynlig karta över ett osynligt territorium där maktövergrepp och underkastelse är legio. Den uppburna ledaren nr 1, Stephen Hawking med tronfölje varnade för högmodets dödssynd härför leden. Upplysningen är på väg att välsigna maskinernas robotor som mer högstående än dess skapare på alla tänkbara som otänkbara handlingsfällt. Den retoriska frågan gurun ställde var enkel: finns det tid nog att begrunda målet för upplysningen omedvetet medvetna resa.
Det är synd att kasta sten i ett eurocentriskt imperialistiskt glashus.
Ja och vilka beslut skulle de ”superrationella” robotarna fatta i svåra frågor rörande xxx? Skulle deras beslut vara mer rättvisa eller skulle de fatta beslut som främst gagnar dem själva? Och vad skulle de göra med religionen=