114. 5,9% rabatt på kvinnor!

Skulle Margaret ha fått mer i lön om hon anlagt skägg?

Fem-komma-nio procent är inte så mycket när man tänker efter. Det är alltså den avvägda och oförklarade löneskillnaden som kvarstår mellan män och kvinnor på den svenska arbetsmarknaden. Frågan är om den inte borde ha varit större?

Direktiven uppifrån har annars varit solklara – skillnaderna ska bort. Och mycket följdriktigt så har också, enligt Medlingsinstitutet, rabatten på kvinnorna i arbetslivet sjunkit de senaste tio åren.*

Nu är dock frågan om dessa minskande skillnader alltid är så eftersträvansvärda som vi tror? Vi är så kategoriskt inriktade på att all form av jämlikhet är bra att vi troligtvis inte ens skulle komma på idén att förklara någon form av negativ utveckling på grundval av just denna.

OECD publicerade i december 2011 en rapport** som visar att Sverige är ett av de länder i världen där ojämlikheten just nu ökar och att denna går hand i hand med ökade klyftor mellan kvinnor och män.

Hur är då detta möjligt samtidigt som Medlingsinstitutet (som lyder under Arbetsmarknadsdepartementet) under samma period visar på minskande skillnader i lön mellan kvinnor och män?

Ett svar skulle kunna tänkas vara att färre kvinnor arbetar, att färre kvinnor lyckas nå de högst betalda jobben och att fler kvinnor än män blivit kvar i utanförskap. Då skulle givetvis klyftorna rent generellt kunna öka utan att för den skull själva löneskillnaden mellan könen behövde öka. Det verkar rimligt.

Men då är frågan varför detta skulle ske i större utsträckning i Sverige än i andra länder? Och kanske svaret går att finna i själva det faktum att Sverige har bland de minsta löneskillnaderna mellan kvinnor och män – i världen.

Finns det en "naturlig" rabatt på kvinnor på arbetsmarknaden och hur stor bör den då vara?

Idén som bör prövas här är alltså, att om vi av ideologiska skäl lagstiftar bort en de facto och ”naturlig” rabatt på kvinnor på arbetsmarknaden så försämrar vi ju samtidigt kvinnornas konkurrenskraft på samma marknad.

Ett balanserat förhållande mellan pris och utbud är annars ett tämligen vedertaget och beprövat instrument för att stimulera efterfrågan – men inte här – för så får det bara inte vara!

Och den viktiga frågan kvarstår: varför finns det då, med hot om vite, fortfarande en löneskillnad om 5.9 % mellan könen? Och om denna skillnad är ”naturlig” – vad innebär det och vad består den i sådana fall utav?***

*Medlingsinstitutets rapport ”Vad säger den officiella lönestatistiken om löneskillnaden mellan kvinnor och män 2010?

**OECD: Divided We Stand – Why Inequality Keeps Rising

***Resonemanget fortsätter i inlägg 115.

Lämna en kommentar

Filed under Genus, Jämlikhet, Tabun

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s