OK, det är inte lätt att skilja mellan en clown...
DN´s ledare kommenterar i dag SD´s försök till kursändring av principprogrammet med att de nu försöka skyla över sin rätta (rovdjursaktiga) natur.
Med rubriken ”Bakom SD-leendet skymtar huggtänderna” följer DN därmed också övriga svenska ledarredaktioners sätt att tolka och tackla SD´s försök att ikläda sig en ny klädedräkt.
Jag tror att det kan finnas risk för att detta ständiga avståndstagande snarare kommer att stärka Sverigedemokraterna. Därför att de som blir felaktigt utpekade eller utsatta för orättvisor – dessa utvecklar vi människor ofta en naturlig sympati för – fråga mig inte varför, men så är det.
Att bli avvisad när man verkligen har ansträngt sig för att göra något bra är en orättvisa som många kan identifiera sig med.
Och man kan verkligen fråga sig här vad det är för fundamentalt fel SD nu gör genom att vilja röra sig från en extrem högerkant in mot mitten?
En fråga är om alla dessa oroliga ledarskribenter inte längre tror på möjligheten av förändring? Kan ett politiskt parti verkligen aldrig förändra sin ideologiska ståndpunkt?
Är det då även så att också de ”Nya Moderaterna” bara utgör en förtäckt gest för att vinna de socialliberala mittenväljarna – medan de egentligen enhälligt hyllar kapitalet och girigt gnider sina krösushänder? Är det verkligen så?
Eller är det snarare så att den inre retoriken hos de nya Moderaterna också de facto fått det gamla högerpartiet att förändra sina ideal och sitt ideologiska innehåll?
...och en clown
Och ska vi heller då inte tro på Vänsterpartiet efter att de slopade tillägget ”Kommunisterna” utan snarare betrakta det hela som en förtäckt rörelse med enda syftet att fortsätta upprätthålla en antidemokratisk ideologi? Är det så?
Visst bör vi givetvis hantera snabba ideologiska tvärkast med sund skepsis. Men samtidigt får vi inte glömma att det ju är själva retoriken som utgör den politiska kärnan och hållningen inom ett politiskt parti.
Om nu Jimmy Åkesson säger sig vilja bredda partiets politik (och därmed dess väljarbas) och ta avstånd från de värsta gaphalsarna på högerflanken – är inte detta då ett bra och välkommet steg i god demokratisk anda som vi egentligen bör visa uppskattning?
Man behöver inte tillhöra SD´s sympatisörer för att ändå kunna sympatisera med en förändring inom partiet som till synes är till det bättre.
Anthrôpos Metron 
Nej…jag litar inte på Åkesson.
Nä, det gör egentligen inte jag heller. Men jag inbillar mig att själva processen av att dom nu försöker att bli rumsrena också bidrar till att göra dem mer civiliserade. Att SD så att säga glidande börjar stå för mer demokratiska idéer. Den som lever får se!
Jag tror att SD försöker göra om samma trick som Hitler lyckades med efter den misslyckade ”ölkällarkuppen” i Munchen 1923.
Jag känner inte till vad som hände vid ölkällarkuppen i München. Vad var det för trick?
Jag antar att du var ironisk nu… men vissa verkar ändå tro att det finns någon typ av dold rasistisk agenda hos SD.
Den dokumenterade politiken är helt sund: http://sverigedemokraterna.se/vara-asikter/vara-viktigaste-fragor/ansvarsfull-invandringspolitik/
Det som däremot finns är en del lustigkurrar till SD lokalpolitiker som inte snappade upp att man slutade använda ordet ”neger” i Sverige för 25 år sedan. Men man kan väl inte döma dem för hårt, det måste vara lite speciella personer som vågar gå emot strömmen så pass. Att ständigt bli bespottad, hotad och förlöjligad; hur orkar man med det?
I Sverige finns, som bekant hoppas jag, relativt lite rasism. Det som däremot finns är segregation och diskriminering, men det är andra saker! Segregationen kommer av att människor vill vara nära dem som liknar sig själva. Invandrare flyttar till områden där landsmännen bor och svenskarna flyttar då ut. Det verkar som ”inbyggt” i människan. Därför krävs det mycket resurser på integrationspolitik. Speciellt eftersom våra invandrargrupper kommer från kulturer som står ganska långt bort från vår egen kultur.
Mångkultur måste alltså komma i lite mer begränsade doser i taget. Inte i en chockdos som under de senaste decennierna. Så, pausa invandringen få ordning på våra problem. Och det är precis det som SD säger.
Låter det vettigt?
Början på mitt förra inlägg syftade på Mats Ahlgrens ”Jag tror att SD försöker göra om samma trick som Hitler..”.
Jag håller med artikelförfattaren om att SD borde få viss uppskattning för fortsatt städning framför egen dörr, istället för att bli nedskjutna.
Åtminstone i en fungerande media borde det vara så.
Jag uppfattar att retoriken är sminket medan stadgarna är den politiska kärnan i ett parti. Portalparagrafen i sverigedemokraternas stadgar är ”att värna det svenska folkets och den svenska nationens bestånd.”
Jag skulle gärna vilja höra Åkesson precisera vad som menas med ”det svenska folket.” Är det gener, språk, geografi eller kultur som åsyftas?
Jag håller med! retorik är smink medan stadgarna är kärnan i ett parti. Och vi får väl se om han kan klargöra vad som menas med ”det svenska folket”. Jag ställde en fråga till honom via Twitter gällande detta:
”Hur förhåller sig SD till en invandrad skötsam muslimsk person med jobb, som stödjer idén om den västerländska demokratin?”
Han svarar: ”Det ser ut att vara en bra början!”
Jag ställer en följdfråga: ”OK! Följdfråga: Om det är en bra början… vad krävs då för en fulländad assimilering? Juridiskt, rättsligt, värdemässigt?”
Han svarar:…. (inte)…….
Puh, hur kunde det bli så här i det här landet? Om man bryr sig om Sverige och svenskarna så gör man något fult och blir misstänkt för att vara rasist.
Är det inte ganska uppenbart att SD _inte_ försöker köra ut folk från landet? De vill däremot begränsa invandringen så att vi alla, etniska svenskar och nysvenskar, tillsammans ges möjligheten att vända den här sjunkande skutan och försöka få ordning på Sverige. Hur kan det vara fel?? Hur kan man missa att inslagen väg leder ner i avgrunden?? (Nej, det var inte ”näthat”.) Har ni verkligen råd att sitta på era höga hästar och döma?
Dubbelmoralen hos det svenska folket är så stor att jag vill kräkas. På andras bekostnad säger de ”klart vi ska ha världens mest generösa invandringspolitik” och själva sitter de och trycker i sina villaområden och vägrar låta integrationen få en verklig chans. Snart är den etniske svensken i minoritet i landet (självfallet bara en tidsfråga) och då finns det en chans att diskrimineringen minskar eftersom det svenska inte längre kommer att vara normen. Jag antar att det är så ni vill lösa problemen? Svara på det tack.
Det här paniska rädslan för rasism som inte finns är djupt osund och kontraproduktiv.
”Värdemässigt”, vad är det för TRAMS, fy skäms!
(Jaha, nu blir det ännu en sömnlös natt för jag är så upprörd ;-))
”Snart är den etniske svensken i minoritet i landet (självfallet bara en tidsfråga) och då finns det en chans att diskrimineringen minskar eftersom det svenska inte längre kommer att vara normen. Jag antar att det är så ni vill lösa problemen? Svara på det tack.”
Nä, jag tror faktiskt inte att vi etniska svenskar snart är i minoritet. Och märk väl att jag här skrev ”vi”. Jag känner mig faktiskt själv som helsvensk och har alltid gjort – men om jag skulle börja syna mig själv i sömmarna så visar det ju sig att min pappa var dansk och flydde hit under kriget och min mormor var tyska från Elsass och tvingades därifrån efter första världskriget. So what the fuck does that make me?
Alltså vad jag säger är därmed – efter en generation eller två så ser man sig själv inte längre som en invandrare eller flykting – det sker med andra ord en ständig och pågående assimilering av det som en gång var främmande.
Och min naturliga följdfråga till dig måste ju då givetvis bli: anser du inte att jag är en etnisk svensk? Och hur bedömer du vad som är en riktig etnisk svensk – vilken definition utgår du från (en generation i Sverige, två, tre, fyra? eller är det något annat?)
Med vänliga hälsningar
Max Kern
Jag hoppas du fick en god natts sömn trots alla obehag.
Jag förstår din upprördhet kring den svenska dubbelmoralen som jag bland annat själv skrivit om i: 73. Moralpanik! och ”74. Jag gillar både och…” och som jag även berör i det senaste inlägget: 110. Yxtid, Knivtid, Kluvna sköldar…
Jag är alltså självt djupt oroad för de konsekvenser som de helylle-svenska skygglapparna kan komma att få. När vi inte längre kan tala om det mest självklara saker utan att bli misstänkliggjorda för att vara en svart-eller-brun-skjorta – detta föder ju givetvis både uppgivenhet och upprördhet.
Vad jag dock inte förstår är varför du reagerar så starkt på frågan och ordet ”värdemässig”. Vad ligger det för tramsigt i detta? Jag bara undrar?!
Jag var lite upprörd igår men du tog det ju bra ändå. Tack för det :-)
-”Nä, jag tror faktiskt inte att vi etniska svenskar snart är i minoritet.”
De senaste sex åren har nära 450000 uppehållstillstånd beviljats! Det finns både svenska och utländska undersökningar som tyder på att vi är i minoritet redan 2050. Städer som Malmö och Södertälje känns redan som arabländer säger många som bor där.
-”Alltså vad jag säger är därmed – efter en generation eller två så ser man sig själv inte längre som en invandrare eller flykting”
Att du med din tysk-danska bakgrund känner så kan jag förstå. Det är inte mycket som skiljer dessa folk från oss. Nu har vi däremot stora invandrargrupper från diametralt motsatt kulturer, som bla pga det svenska segregationsmisslyckandet, kan leva i generationer med mycket lite samröre med det svenska samhället.
-”Och hur bedömer du vad som är en riktig etnisk svensk – vilken definition utgår du från”
He, he, jaaa tänk vad fel det skulle kunna bli om man försökte ge sig på den. Det bjuder jag inte på även fast det snart är jul. Av flera skäl tror jag inte det är bra att upprätta en sådan definition. Att se sig runt omkring och konstatera vad som fungerar och inte fungerar räcker i många fall. Att integrera kulturer som är ganska främmande för oss är ingen picknick, så varför experimentera med det in absurdum?
-”detta föder ju givetvis både uppgivenhet och upprördhet.”
Du slog huvudet på spiken!
-”värdemässigt”
Min reaktion hade nog att mycket att göra med nämnd uppgivenhet… men jag tänker så här också:
För de sju traditionella partierna vore det självmord att ta upp dessa frågor i rådande debattklimat. Alltså var det tvunget att komma fram ett nytt parti. Partiet föder nu fram sin politik och försöker samtidigt städa framför egen dörr.
En enad front av partier, media och fler gör allt för att krossa uppstickarna och valt vapen är en retorik som alltid antyder att de inte respekterar människovärdet.
Jag tycker inte det är befogat. Jag tror inte att SD drivs av en värdeideologi (är det här vi skiljer oss?), utan de vill att det praktiskt ska fungera för Sverige.
Det finns säkert lustigkurrar inom SD som behöver tryckas dit, men sakfrågorna förtjänar mycket större respekt. Speciellt eftersom det finns många människor ute i landet som vill prata om det här men inte vågar ”komma ut”.
Oj, det blev visst långt. Jag tycker att det har varit en intressant diskussion. Tack Max, bra blogg! Få se om jag kan blogga lite själv någon gång. Det verkar kul men som sagt, det kan bli sömnlöst också :-)
Hej Karl, jag hoppas att du finner det ok att jag kommer med några frågor. Det är ju trots allt genom samtal som vår förståelse för något ökar. Och jag vill ogärna vara okunnig om något.
Du säger:
”Det finns både svenska och utländska undersökningar som tyder på att vi är i minoritet redan 2050.” Och med ”vi” syftar du på oss etniska svenskar som var det vi diskuterade. OK!
Vidare säger du att om SD att de:
”De vill däremot begränsa invandringen så att vi alla, etniska svenskar och nysvenskar, tillsammans ges möjligheten att vända den här sjunkande skutan och försöka få ordning på Sverige.”
Jag hoppas att detta är korrekt återgivet! Du refererar alltså till begreppet ”etniska svenskar” vid ett flertal tillfällen. Men då jag i min okunskap ber dig att berätta för mig vad detta uttryck betyder så replikerar du att:
”Det bjuder jag inte på även fast det snart är jul. Av flera skäl tror jag inte det är bra att upprätta en sådan definition. Att se sig runt omkring och konstatera vad som fungerar och inte fungerar räcker i många fall.”
Och jag måste säga att du med detta svar gör mig ytterst förbryllad. Därför att i min värld så är det liksom A och O att veta vad orden man använder har för betydelse – vad de konnoterar och dennoterar.
(Ett ords konnotation är dess betydelse eller dess abstrakta definition. Motsatsen, denotationen, är alla de föremål som ordet syftar på. Konnotationen till ordet flicka är ung kvinna, denotationen är alla flickor, d.v.s. alla de miljontals människor som kan åsyftas när man säger ordet flicka. http://sv.wikipedia.org/wiki/Konnotation)
Ett riktigt ord med ett verkligt innehåll konnoterar och dennoterar alltid något – i annat fall är ordet antingen meningslöst (utan innehåll) eller ren nonsense (alltså obegriplig). Om nu ordet ”etnisk svensk” ska betyda något så bör ju ni som använder er av begreppet ha en någorlunda uppfattning om vad ni själva menar. I annat fall vore det ju konstigt…
Det tror jag nästan att du håller med om!
Men ännu märkligare är, när du säger: ”att detta vill du inte bjuda på”. För då känner jag mig liksom lite snuvad på konfekten. Varför skulle inte jag kunna vara värdig ett samtal om etnicitet? Vilka får vara med och dela på det, hur kvalar man in?
Och vidare när du säger att: ”Av flera skäl tror jag inte det är bra att upprätta en sådan definition. Att se sig runt omkring och konstatera vad som fungerar och inte fungerar räcker i många fall.”
Jag tror inte det räcker med att se sig omkring och konstatera vad som fungerar eller icke – det räcker inte som förklaring om vad som utgör betydelsen av ”etnicitet”. Det är ungefär samma sak som att på frågan om vad en banan är, svara: ”Att se sig runt omkring och konstatera vad som fungerar och inte fungerar räcker i många fall.”
Nä, det håller ju inte. Det måste du ju hålla med om.
Om vi däremot går till Wikipedia kan vi bl.a. läsa att: ”Etnicitet, tillhörigheten till viss ethnos, betyder tillhörighet till en grupp av människor med gemensamt ursprung och egenskaper. En folkgrupp eller etnisk grupp är biologiskt självreproducerande genom högre eller lägre grad av endogami, det vill säga gifte inom gruppen. Etniska grupper skiljer sig främst genom olika kultur, men de kan även skilja sig genom olika fysiologi och genetisk bakgrund. Många hävdar dock att det inte skiljer i beteendet mellan de etniska grupperna, se vidare ras och intelligens. Exempel på folkgrupper är kurder, judar, samer och svenskar.” (för att läsa mer om ”etnicitet” se: http://sv.wikipedia.org/wiki/Etnicitet).
Så bäste Karl, snart julafton eller ej, i samtal med mig får du nog förvänta dig följdfrågor. Jag diskuterar inte för att jag tycker det är kul – utan för att jag tycker det är viktigt!
Om vi ska få någon chans att hantera de misstag som har begåtts i attityder och i diskussionerna kring och hanteringen av invandringens problem i Sverige – så får vi nog börja med att försöka föra en öppen och välvillig diskussion kring de svårigheter vi står inför.
Med vänlig hälsning
Max Kern
Jag ska gärna försöka förtydliga mina tankegångar och applåderar att du är en grundlig man som inte vill lämna något höljt i dunkel.
Jag använde uttrycket ”etnisk svensk” och du bad mig förklara det, eller som du uttryckte det ”riktig etnisk svensk”. Men istället för att förklara det skojade jag bort det. Varför?
Jo, i min föreställningsvärd kunde jag helt enkelt inte tro att du inte förstod vad jag menade när jag talade om etniska svenskar kontra nysvenskar. Jag uppfattade det som en gillrad ”fälla”. Ett klumpigt försök till definition med indelning av människor i grupper och kategorier kan föra tankarna till mörkt 30-tal. Jag trodde att önskade se mig ramla ner där. Låt oss säga att jag blev varnad av min anti-PK radar (kanske obefogat).
Nu när du frågade mig ännu en gång så ska jag ge min syn på det.
I det demografiska sammanhanget måste givetvis ”etnisk svensk” ha en exakt definition för att det ska gå att räkna på. Hur statistiker gör kan jag inte redogöra för.
Andra gånger jag använde uttrycket var det i mer allmän form som betyder ungefär icke-invandrare. Tillägget ”etnisk” tror jag ofta används för att understryka att man inser att ordet svenskar även inkluderar invandrade personer.
Vilka synonymer finns? Är något annat ord bättre?
gammelsvensk
ursvensk
inföding
urinvånare
svenne
…
Uttrycket ”invandrare” är precis lika komplext som ”etnisk svensk”. Vad menar man egentligen med invandrare?
Vissa personer slutar man betrakta som invandrare väldigt fort. Andra får leva med epitetet under lång tid. Ta romer tex som efter många generationer fortfarande betraktas som invandrare. Detta beror naturligtvis på att de lyckats behålla som särart. (Kul egentligen att de får göra det men att ”vi” inte får göra det, även fast vi inte ens har emigrerat.)
Några attribut som kan få en att framstå som ”riktigt” svensk:
Talar som en svensk
Ser ut som en svensk
Beter sig som en svensk
Tänker som en svensk
Även fast detta är subjektiva bedömningar så kan man säkert säga att du uppfyller dem. Du skulle alltså klumpas ihop med gruppen etniska svenskar när termen används i sin fria slarviga form.
Om du kopplar ihop vad jag sa tidigare, om att man inte bör ha en exakt definition, med analogin om romerna, och om dig, så kanske du förstår mig? Måhända flummigt men att säga ”DU är svensk, DU är inte” skulle väcka mer ont blod.
Och det där med ”se sig omkring” har att göra med att det just är subjektiva bedömningar men som ändå lätt kan göras av en viss grupp. Människan är väldigt lyhörd för att märka kulturella skillnader. Ursvenskar _kan_ säga, och _måste_ få rätten att säga, ”hey, det känns inte bra att det bor 80 % araber i mitt bostadsområde”.
Även om flumanvändningen av ”etnisk svensk” är befogad så passar uttrycket ändå inte riktigt tycker jag och du håller med all säkerhet med mig. Jag skulle vilja ha ett ord för ”kulturellt likasinnade”.
Blev det klarare?
Du skriver: ”Ursvenskar _kan_ säga, och _måste_ få rätten att säga, ”hey, det känns inte bra att det bor 80 % araber i mitt bostadsområde”.
Ja självklart måste man få säga detta och man behöver säkert inte ens behöva klassa in som ”ursvensk” för att kunna uttrycka sin oro eller olust över att vissa områden översvämmas av icke-assimilerade folkgrupper. Vad jag menar är bara att denna olust över vad som händer med all säkerhet även upplevs av den Tunisiske företagaren Ahmed Mustafha som kom hit med sin familj på sextiotalet.
Jag tror att det är en olycklig och onödig polarisering att tala om ”ursvenskar” och ”araber”. Världen och befolkningen går inte att dela in så enkelt i svartvita grupperingar, som du också själv antyder. Och vad för övrigt gäller användningen av vissa begrepp så är det viktigt att förstå att de för de mesta är töjbara (som jag har beskrivit i inlägget: 68. Håller Wittgensteins rep”).
Du föreslår också en mer tänjbar terminologi: ”Även om flumanvändningen av ”etnisk svensk” är befogad så passar uttrycket ändå inte riktigt tycker jag och du håller med all säkerhet med mig. Jag skulle vilja ha ett ord för ”kulturellt likasinnade”.”
Och detta är också precis vad jag skrivit om i en mängd inlägg. Betydelsen av ”homonia” (grek) och ”concord” (lat) för att överhuvudtaget hålla samman en stat – ett samhälle kan inte underskattas. Om detta skrev jag nyligen i inlägget 107. Och….
Men om vi har kommit dithän att vi kunnat enas om att det är det är betydelsen av att vara någorlunda ”kulturellt likasinnade” som är den springande punkten här – då ska vi ju inte heller använda oss av sådana otydliga och förvirrade begrepp som ”ursvensk”, eller ”etnisk svensk”.
Det finns, som du säkert är medveten om, en mängd människor i vårt samhälle, invandrade eller adopterade, svarta, gula, röda… som är mer assimilerade, mer svenska i sin kulturella identitet än många svennar.
Vi får här inte glömma att vi också fått en stor grupp med ursvenskar som inte längre är kulturellt assimilerade. Och frågan blir ju då också att ”vad ska vi göra med dem”. De kan knappast skickas hem eftersom de bott här i generationer – men de är likafullt ett lika stort problem som alla de som inte kan inordna sig, inte ta ansvar, inte vara delaktiga i samhällsbygget.
Så, vad jag föreslår är att vi ska vara försiktiga med vilka vi utpekar som ”osvenska” eftersom problematiken ytterst handlar om vilka de är som vill vara med att ta ett riktigt ansvar om vår gemensamma framtid. Och de som är med och bygger bör givetvis både vara välkomna och få lov att bo i det samhälle vi gemensamt upprätthåller.
MK
Jag håller med dig!
Inlägg 107 och 110 är insiktsfulla.
Bra! ;-)
Vad har vi för känslor för scientologer och de kristna fundamentalister som nämns i 96? Reser vi ragg, som SD-are för islamister? Kommer blonda amrisar hit med sådana idéer, hamnar de kanske i samma kategori som islamisterna. De är inte svenska, de blir inte svenska förrän de försvenskat sig. En svensk skall tala svenska och ha en svensk själ. Det senare utesluter idag medlemmar av trolldomskommissionen, om de skulle återuppstå. Skulle vi idag acceptera Gustav Wasa som ”svensk”, om han också återuppstod? Hans tankevärld vore likt islamistens alltför avvikande från vår, fast på ett annat sätt. Eller ta Blot-Sven! Han du!