Julläsning i bibeln?
”Var och en som smädar i Guds namn skall straffas med döden, hela menigheten skall stena honom. Den som smädar Namnet, han må vara invandrare eller infödd, skall dödas.”
Den heliga skriften uppvisar en mängd variationer av det värsta slag av oresonlig fundamentalism. Texterna är så fullständigt genomsyrade av en hållning som vi i dag skulle betrakta som rent rasistisk, illvillig eller rentav ond.
Bibeln är till stor del ”vår” språkliga urgrund – alltså den västerländska själens första ABC-bok – och under många hundra år den främsta betydande massproducerade texten.
På så vis har givetvis också denna skrift bidragit till att fostra vårt tänkande mer än kanske någon annan textsamling.
(Inspiration till detta inlägg kommer bl.a. efter läsningen av delar av Thomas Götselius avhandling ”Själens medium och citatet ovan härrör för övrigt från Tredje Moseboken 24:16.)
Visst har det vid sidan av Bibeln även funnits en muntlig och mer folklig språklig tradition. En tradition som påverkat oss minst lika mycket och som aldrig innehållit några konstlade begrepp som ”treenighet”, ”försoning” eller ”emanation”.
Men det är dock inte detta, det allra enkla talspråket, som förmår skänka oss förmågan att tänka de riktigt stora tankarna eller bygga de vackraste byggnaderna. Till detta har det alltid behövts några fler bärande begrepp.
Och det är just här som det skrivna ordet kommit in och bidragit till ett mycket större och mer varierat språkbruk och därmed till kunskaper. Men det har givetvis alltid varit avgörande vad för slags ord vi på detta sätt fått oss till livs.
"Var och en som smädar Herrens namn skall straffas med döden"
Bibelns religiösa språkbruk och berättelser härrör från en gammal ökenkultur med rötter i ett primitivt stam-tänkande som i dag känns rätt överspelat.
Och som parafras på Friedrich Nietzsche skulle man kunna understryka att vi tyvärr ”aldrig blir av med ”Gudarna” förrän vi i grunden förändrar vår grammatik”.
Man kan nog ändå lugnt påstå att det var tur att vi mot slutet av medeltiden fick upp ögonen för en del andra texter med ett helt annat tankeinnehåll.
Utan renässans och upplysning skulle säkerligen vår västerländska kultur aldrig ha blivit vad den är i dag. Men det är ju förstås inte alla som är lika imponerade av den som jag är!
Anthrôpos Metron 
En numera död kontraktsprost sade till mig att han tidigt gett upp försöken att tolka GT. Texterna är så dunkla, att tolkningarna blir godtyckliga. Det är sådana traditionella tolkningar från senantik och medeltid du kritiserar. Den här prelaten blev av Svenska Kyrkan regelbundet skickad till Vatikanen för att diskutera ekumenik. ”Så kan det gå för en präst som är dum i huvudet” sa han missmodigt.
Tredje Mosebok säger att hus som får spetälska måste rivas. Hur kan ett hus få spetälska? Jo, om det är en allegori för en tankebyggnad. Då är stenarna allegorier för våra ord. Nazismen är ett sjukt hus och ordet ”neger” har blivit orent. Det får inte användas enligt det politiska prästerskapet och språkpolisen.
Att kasta sten på någon blir då en allegori för att tala till rätta. Säng ord på honom! Liberalismens ideologi blev en gilliontin. Socialismens krav på jämlikhet blev Gulag. Allt förvrängs och det började vi med tidigt.