79. Om konsten att styra verkligheten

I Richard Yates bok Revolutionary Road går Frank Wheeler och ängslas över vad han ska säga till sin hustru April när han kommer hem efter jobbet. När han väl stiger över tröskeln är det dock hon som först tar till orda och lägger så beslag på situationen.

Och Franks alla förberedande och taktiska funderingar går plötsligt bara upp i rök. Allt det han tidigare planerat att säga faller pladask i den nya verklighet som möter honom. April sätter omedelbart stämningen och får därmed också tolkningsföreträde.

Så kanske man bäst skulle kunna beskriva retorikens grunder eller kanske snarare, dess avgrunder: Hur viktig det är att med kraft ta verkligheten i besittning för att få lov att bestämma färdriktningen. Det handlar om att ta alla chanser att få inrätta perspektivet och därmed också få bestämma hur världen ska se ut.

Den tyske filologen Friedrich Nietzsche menade att detta nog måste vara den ultimata viljan till makt, den han kallade ”den ontologiska”, vilket innebar att man tog sig makten att bestämma över vad som skulle uppfattas som verkligt för andra.

I fallet Frank och April Wheeler så är det inte helt givet vem det var som slutligen lyckades erövra den slutliga positionen. Om ens någon?Perspektiv och styrkeförhållanden skiftar och det kanske är just det som oftast sker. Saker och ting förändras. Inte ens våra relationer är speciellt statiska.

Laddat möte hos "the Wheelers"

Författaren Lars Gustafsson formulerade en gång begreppet ”problemformuleringsprivilegiet” – ett långt och krångligt ord som betyder just detta att man med ordens hjälp sätter perspektiven och därmed också får rätt att välja lösningarna.

Denna kamp utspelar sig nu givetvis inte bara i dramatiska parförhållanden utan sker inom alla områden där det finns människor.

Inom politiken är det en självklarhet att man vill förfoga över rätten att beskriva, diagnosticera och åtgärda tillvaron – det är det som själva politiken i grunden handlar om.

Inom företagsvärlden handlar det om produkters inramning och vad dessa i slutänden lyckas förmedla. Man talar här om vikten av en lyckad ”storytelling” och att få ”äga” marknaden och därmed utveckla dess behov.

Och det handlar i grunden bara om retorik och samma mekanismer tickar inom oss alla.

2 kommentarer

Filed under Kommunikation, Politik, Retorik

2 responses to “79. Om konsten att styra verkligheten

  1. JLRamírez

    Att retoriken är vårt verktyg för att hantera verkligheten är riktigt, men detta förklara inte vad ”retorik” är för något. Människor skiljer sig från andra djur därför att de har en förmåga som Aristoteles betecknade som LOGOS och som innebar möjligheten at utveckla och förmedla kunskap med hjälp av artikulerat språk. Cicero förklarade det som ”ratio et oratio” (förnuft och talets gåva). Den närmaste översättningen av ordet ”logos” är ”diskurs”. Det innebär ett slags kalkyl. Därav ord som ”logistik” och även ”lectio” (som har med läsandet at göra, vilket kräver en successiv genomgång med förståelse av olika tecken).
    Vi kallar ”retorik” det vi gör med språket (en speciell form av kommunikation). Människan är ett retoriskt djur. Tack vare språket kan vi uttrycka och förmedla kunskaper, påverka handlingar och reda ut vad vi bör eller inte bör göra. Men för att verkligen behärska vårt sätt att använda språket krävs en teoretisk reflexion som kallas Retorik, ett studieämne. Notera således att en sak är ”retoriken”, som alla människor använder sig av utan att behöva reflektera teoretiskt över vad de gör, och ett studieämne som har ”retoriken” som objekt och som vi bör skriva med stort R, för att inte blanda ihop maten med matlagningen.

  2. Bra distinktion mellan ”retorik” och ”Retorik”. Den tar vi till oss…

    Ja, människan skiljer sig från andra djur – till stor del därför att vissa av dess medlemmar har tillgång till detta väldigt speciella Logos. Jag föredrar dock ”Logos” med stort ”L” så som det först utvecklades innan man (Platon, Aristoteles, Stoikerna) började relatera till detta såsom något mycket större, ”LOGOS”.

    Om det lilla ”logos” har jag framförallt skrivit i fragment 24. Hur många ord behövs? https://maxexhact.wordpress.com/2010/03/10/hur-manga-ord-behovs/

    Om det lite mer ”ogripbara” Logos handlar i stort sett hela min uppsatts ”Att orda om det som gör det möjligt att orda”: https://maxexhact.wordpress.com/om-att-orda-om-det/

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s