Det finns uttryck som nöts ut, bryts ned. Förlorar så sin mening. ”Allting är relativt” är ett sådant utslitet och överspelat uttryck.
Det används oftast när någon vill hävda sin rätt att tycka något som de inte riktigt kan försvara. Vad man då vanligtvis menar är, att var och en har rätt till sina egna åsikter. Och att ingen kan säga att det ena sättet att se, är förmer än ett annat. Men så är det ju inte alls – det vet vi ju alla.
Bara för att vi inte har tillgång till några absoluta kriterier – innebär det ju inte att det som var och en tycker är rätt. Detta är bara en missuppfattning. Ett riktigt logiskt snömos. Att allting är relativt innebär alltså inte att alla relativa utsagor är riktiga. Det kan givetvis finnas såväl falska som ogiltiga relativa resonemang.
Att varje åsikt, liksom smak, har sin grund hos den som uppfattar dem – det är självklart. Men detta gör alltså inte alla åsikter och smaker giltiga eller ens berättigade.
Någon kan hävda att demokrati innebär förtryck och att kvinnor är underlägsna män – men det gör alltså inte dessa ställningstaganden till några giltiga relativa omdömen. Inte för någon. Inte ens för dem som hävdar detta.
Därför är det inte heller OK, när vi blir ifrågasatta, att bara rycka på axlarna och hävda att allting är relativt . Vi kan givetvis alltid få tycka vad vi vill – men får då även stå ut med att andra eventuellt uppfattar oss som knäppgökar eller åsnor.
Vad den gamle Herakleitos hade att säga om åsnor, var för övrigt att: ”Åsnor föredrar halm framför guld”. Och visst är det väl så. Åsnor äter hellre gräs, halm, sopor än guld och skulle troligtvis annars inte överleva. Han menade även att ”Svin njuter av gyttja mer än av rent vatten” (D13) och att höns finner sig mer till rätta i ”damm och aska” (D37). Detta är verkligen något relativt!
Okunskap kan aldrig bli till kunskap hur vi än försöker att relativisera dess innehåll. Okunskap kan i vissa sammanhang vara en förmildrande omständighet – men aldrig ett giltigt eller godtagbart perspektiv.
Anthrôpos Metron 