Kategoriarkiv: Kunskap vs. Okunskap

47. Mellan två stolar, del I

Concrete Chair A

Jag har märkt att det är svårt att sätta sig mellan två stolar. Ansatsen saknar så att säga stöd i det verkliga livet.

Vad jag lite kryptiskt syftar på är olika försök jag gjort att skriva om sådant som kanske enbart utgör skenbara byggstenar i vår begreppssfär. Om sådant som eventuellt saknar substans och som därför inte duger till annat än att bygga luftslott – alltså om vanliga ord utan innehåll eller mening.

Komplext? Kanske!

Men vad menas då till en början med, ”vår begreppssfär”?

Jo, jag avser då framförallt sådant som vi kan göra begripligt och som vi kan tala om. Alltså om sådant som ingår i vår ”verklighetsuppfattning”. Man skulle kunna säga; allt det som står i Nationalencyklopedin, Svenska Akademins ordlista och svenska Wikipedia tillsammans.

Vi kan inte tänka utanför denna begreppssfär – vi är i den – och begränsade av den. Andra kulturkretsar arbetar delvis med andra kunskaper och begrepp även om dessa nu i stora stycken överlappar varandra.

Och vad gäller en enskild person gäller givetvis att denne alltid i varierande grad är delaktig i sin kulturs specifika begreppssfär.

Om vi ex. tar matematik som ingår i denna sfär! De allra flesta av oss har tillgång till en rudimentär nivå av räkneregler och sifferförståelse. Detta innebär dock inte att vi alla kan förstå uträkningarna i mer komplexa matematiska problem.

Trots detta så påverkar den mer komplicerade matematiken den grundläggande. Men vi har alltså inte alltid tillgång till ”the whole picture”. Det är detta vi vanligtvis menar med kunskap. Vissa äger mer andra mindre.

Concrete Chair B

Ett annat exempel. De flesta av oss kan hålla i en hammare och spik och vissa kan till och med nödtorftigt slå i en spik. Detta faktum gör oss ändå inte delaktiga i den komplexa kunskap som behövs för att snickra ett hus.

Vi har inte del i hantverkarens kunskaper kring material, uträkningar och vinklar. Och ändå kommer dessa eller bristen av dem i allra högsta grad att påverka oss när vi väl står där och måttar och försöker spika upp en tavla rakt.

På samma sätt är det med alla typer av kunskaper. Vi påverkas i lika stor grad av de kunskaper vi inte äger som de vi faktiskt har…

(Essän ”Mellan två stolar” fortsätter med inlägg 48.)

Lämna en kommentar

Under Kunskap vs. Okunskap, Logos – Ord – Språk, Prsonlgt, Relativism

43. Ett transparent töcken

Det talas mycket om det transparenta samhälle som vuxit fram med internet. Vem som helst kan i dag nå ut med information som tidigare skulle ha stött på patrull i form av nitiska redaktörer eller andra begränsningar.

I en handvändning kan vi nu alla med lätthet skapa intressegrupper som snabbt når ut till hundratusentalet mottagare. Och det ger en känsla av att vi kan påverka världen. Och det kanske vi också kan till viss del.

Men risken finns att det nu blir så transparent att helhetsbilderna istället grumlas och motivation och engagemang avtar.

Utbudet av ”upplysningar” har helt enkelt blivit för stort för att riktigt kunna överblickas. Det blir också allt svårare att analysera upphov och avsändare och sortera bland mängden av information. Och alltfler blir istället offer för olika konspirationer och ryktesspridningar.

Det som en gång var den mytologiska styrkan med ”Hylands Hörna” – den stora majoriteten tittade och kommenterade vilket skapade en stor gemenskap. Det samma gällde bojkotterna – många reagerade samstämmigt på några få utpekade fenomen, vilket också gav effekt.

Det var bl.a. bojkotterna av; Fyffes/Chiquita bananer; varor från Sydafrika; USA´s inblandning i Vietnam, Nestlé och Del Monte…

Det var helt enkelt hanterbart. Problemen enkla att förstå. Människor handlade (inte) och aktionerna blev direkt kännbara för producenterna.

Idag startas det däremot säkert hundratalet anti-grupper i veckan. Än är det bojkott av gris-, lamm-, Belgian Blue- eller hönsuppfödning – mot Islams hantering av jämlikhetsfrågor, mot Lars Vilks provokationer, Cloettas ”goda choklad”, H&M´s inlåsta barn i Asien, Adidas svältlöner och, och, och…

…och vad händer egentligen?

Kanske allt blir så transparent att vi snarare än att delta väljer att resignera. Allt blir för komplicerat. För överväldigande. Transparensen förvandlas till ett töcken. Och de godhjärtade förvandlas istället till ”upplysta” cyniker.

Och in the long tail” kanske några tio tusen tappra runt om i världen avstår från att köpa mattor från IKEA medan massorna bara fortsätter precis som vanligt.

Och vi börjar åter ”dricka Coca Cola – precis som om ingenting har hänt”, för att nu citera den norske poeten Jan Erik Vold ur diktsamlingen ”Kykelipi” från 1969.

Lämna en kommentar

Under Kunskap vs. Okunskap, Sanning & Inkonsekvens

4. Allt eller inget!

I Platons dialoger bröstar sig ofta Sokrates för att han anser att han är den ende som har insett att han ingenting vet. Och det här blir liksom hans stora grej. Och omgivningen faller baklänges i förundran och vördnad inför denna självgoda, glosögda gamling som sedan finner njutning i att försätta andra i begreppsmässig förvirring.

Tänk er denna flintskallige och lite korpulente figur som på grund av sina ”andliga” ideal slutat bry sig om sitt utseende och sin hygien och som dessutom har en viss försmak för småpojkar. Tänk er vidare att denna man dyker upp under ett samtal där du och en grupp engagerade människor sitter och diskuterar något i stil med, ”utbildningens roll för individens utveckling”.

Och efter ett tag, då denne oinbjudne gäst har lyssnat, så börjar han ställa generella motfrågor: Vad menar ni med utbildning? Är det detsamma som att få tillgång till kunskap? Eller är det att få tillgång till en värdegrund? Eller är det bägge delarna? Och om det är bägge delarna varför kallar ni det då för en och samma sak?  För det är väl ändå en viss skillnad, det måste ni väl ändå medge… Och så pågår det timma ut och timma in.

En del av oss har säkert träffat på någon av dessa katastrofer – tvärsäkra personer som effektivt, genom att ta tag i helt fel tåtar, kan sätta käppar i vilka hjul som helst.

Vad gäller Sokrates så utgick han från att han ingenting visste därför att han inte hade tillgång till den absoluta kunskapen. Och det var också därför han ansåg sig vara visare än andra och åberopade även att oraklet i Delphi hade sagt att han var den visaste mannen i hela Hellas!?

I varje fall så var det enligt Sokrates endast de absoluta sanningarna som kunde ligga till grund för ett rationellt samtal. Och hade vi inte tillgång till denna absoluta kunskap så borde vi vara tysta! Det eller ingenting alls.

Antingen – Eller!

Lämna en kommentar

Under Filosofi, Kunskap vs. Okunskap, Sanning & Inkonsekvens