Kategoriarkiv: Genus

114. 5,9% rabatt på kvinnor!

Skulle Margaret ha fått mer i lön om hon anlagt skägg?

Fem-komma-nio procent är inte så mycket när man tänker efter. Det är alltså den avvägda och oförklarade löneskillnaden som kvarstår mellan män och kvinnor på den svenska arbetsmarknaden. Frågan är om den inte borde ha varit större?

Direktiven uppifrån har annars varit solklara – skillnaderna ska bort. Och mycket följdriktigt så har också, enligt Medlingsinstitutet, rabatten på kvinnorna i arbetslivet sjunkit de senaste tio åren.*

Nu är dock frågan om dessa minskande skillnader alltid är så eftersträvansvärda som vi tror? Vi är så kategoriskt inriktade på att all form av jämlikhet är bra att vi troligtvis inte ens skulle komma på idén att förklara någon form av negativ utveckling på grundval av just denna.

OECD publicerade i december 2011 en rapport** som visar att Sverige är ett av de länder i världen där ojämlikheten just nu ökar och att denna går hand i hand med ökade klyftor mellan kvinnor och män.

Hur är då detta möjligt samtidigt som Medlingsinstitutet (som lyder under Arbetsmarknadsdepartementet) under samma period visar på minskande skillnader i lön mellan kvinnor och män?

Ett svar skulle kunna tänkas vara att färre kvinnor arbetar, att färre kvinnor lyckas nå de högst betalda jobben och att fler kvinnor än män blivit kvar i utanförskap. Då skulle givetvis klyftorna rent generellt kunna öka utan att för den skull själva löneskillnaden mellan könen behövde öka. Det verkar rimligt.

Men då är frågan varför detta skulle ske i större utsträckning i Sverige än i andra länder? Och kanske svaret går att finna i själva det faktum att Sverige har bland de minsta löneskillnaderna mellan kvinnor och män – i världen.

Finns det en "naturlig" rabatt på kvinnor på arbetsmarknaden och hur stor bör den då vara?

Idén som bör prövas här är alltså, att om vi av ideologiska skäl lagstiftar bort en de facto och ”naturlig” rabatt på kvinnor på arbetsmarknaden så försämrar vi ju samtidigt kvinnornas konkurrenskraft på samma marknad.

Ett balanserat förhållande mellan pris och utbud är annars ett tämligen vedertaget och beprövat instrument för att stimulera efterfrågan – men inte här – för så får det bara inte vara!

Och den viktiga frågan kvarstår: varför finns det då, med hot om vite, fortfarande en löneskillnad om 5.9 % mellan könen? Och om denna skillnad är ”naturlig” – vad innebär det och vad består den i sådana fall utav?***

*Medlingsinstitutets rapport ”Vad säger den officiella lönestatistiken om löneskillnaden mellan kvinnor och män 2010?

**OECD: Divided We Stand – Why Inequality Keeps Rising

***Resonemanget fortsätter i inlägg 115.

Lämna en kommentar

Under Genus, Jämlikhet, Tabun

11. Om kvinnor som vet sin plats

Det finns alltjämt personer – framförallt då män – som faktiskt anser att kvinnor inte riktigt når upp till mannens nivå vad gäller intelligens, kreativitet och handlingskraft. Med riktlinjen ”mannens nivå” avses då vanligtvis det historiska faktum att de mest framträdande genom tiderna i första hand varit män. Det är män som hållit i taktpinnarna och det är oftast män som stått för fiolerna.

Att det även har funnits kvinnliga vetenskapsmän, musiker, författare och matematiker under några århundraden förändrar inte själva helhetsbilden. Men vi talar då också om de mest utmärkande personerna och det kanske rör sig om några tusen personer per hundra år – i hela världen. Det handlar alltså om någon tusendels promille av mänskligheten som till synes driver vår materiella och kulturella utveckling på detta sätt. Och kvinnans faktiska andel inom denna bemärkta grupp ökar i kvadrat med varje år som går. Kvinnan vet numer hur hon ska ta sin plats.

Men det intressanta är – att om jag såsom man hänvisar till den manliga intelligentian, för att på så vis framhäva mig själv, så är jag inte bara chauvinistisk utan även irrationell. Därför att jag kan givetvis, i varje fall inte förnuftigt sett, i egenskap av att bara vara man, tillgodogöra mig varken Albert Einsteins eller Maria Skłodowska-Curie´s kunskaper och genialitet. Alltså, hur jag än vänder och vrider på mig så finns det alltid både män och kvinnor som kommer att vara mig både överlägsna och underlägsna i det mesta. Och så är det för oss alla, för såväl män som kvinnor. I allt! Alltid!

Ett vanligt sätt att slippa hantera framgångsrika kvinnor är ju förstås att helt enkelt försöka undvika dem. Och denna metod ser ut att framgångsrikt praktiseras av just sådana män som vanligtvis betraktar kvinnor som underlägsna. De sätter sig inte självmant i en sits där de ens behöver komma i närheten av en kunnig och framstående kvinna.

Män som generellt nedvärderar kvinnan tenderar istället just att omge sig med kvinnor som just är dem själv underlägsna i det mesta. Deras partners verkar vara handplockade utifrån detta ändamål. Vi boostar på så vis oss själva och inordnar vår tillvaro helt efter de fördomar och behov vi har och finner där i såväl våra positioner som våra egna sanningar.

3 kommentarer

Under Feminism, Genus, Makt och Rädsla