Varför lyssnar jag lite extra till vissa av er och inte till andra? Och varför föredrar jag att befinna mig i en del sociala sammanhang och inte i andra?
Det alldeles för enkla svaret är förstås: jo, därför att jag gillar vissa av er bättre än andra och trivs därför bäst bland dem jag uppskattar! Så klart!
Ok! Det är väl både riktigt och rimligt. Men precis som med allt annat så kan man nog alltid ge den där enkla bilden lite skarpare konturer om man bara ger den lite mer fokus.
Och jag ställer mig därför själv frågan, vad det är som avgör vilka av er jag känner mig lite extra mycket attraherade av?
Alltså, vad är det i mig som hittar vad den söker i dig?
Bland humanforskare brukar man tala om olika personliga kapital som vi i bästa fall besitter och som gör oss mer eller mindre intressanta i den andres ögon. Man talar här om ekonomiskt kapital, socialt kapital, kulturellt kapital och inte minst erotiskt kapital.
Och anledningen till att man kallar det för ”kapital” är för att de är såsom tillgångar som när de har ett värde för andra – kan utväxlas.
Det vi uppfattar som något värdefullt är självfallet också sådant som vi vill ha! Medan det vi inte vill ha, inte heller har något värde för oss. Enkelt!
Och det vi vill ha är vanligtvis sådant vi upplever kommer att ”berika” våra liv. Något som gör oss mindre sårbara, mer framgångsrika och därmed kanske också lite mer socialt attraktiva.
På så vis blir också vårt eget personliga kapital alltid ett resultat av andras önskningar. Vi befinner oss alltså alla på en slags marknad som väger och mäter våra tillkortakommanden och styrkor som avgör hur pass attraktiva vi är – i andras ögon.

Jag gillar dig därför att du förmår släcka min törst; därför att du är rolig? rik? ung? vacker? kunnig? smart? populär? bildad? sexig? eller en salig blandning av allt detta samt att du ser vem jag är…
Hos den som håller på att törsta ihjäl i ökenhettan blir jag tämligen värdelös om jag inte har lite vatten att komma med. Vårt eventuella värde är med andra ord ingenting vi själva bestämmer över.
Trodde, ville du att det skulle vara annorlunda? Sorry, jag styr inte heller över varken liv eller död!
—-
Teorier om kulturellt kapital har främst diskuterats av den franske filosofen, sociologen Pierre Bourdieu. Teorin om erotiskt kapital lanserades för några år sedan av den engelska sociologen Catherine Hakim i boken Honey Money.
Ja okay, men olika människor gillar folk på olika grunder. Ta Morrissey till exempel:
Something in you caused me to
Take a new tact with you
You were going through something
I had just about scraped through
Why do you think I let you get away
With the things you say to me?
Could it be I like you
It’s so shameful of me, I like you
No one I ever knew or have spoken to
Resembles you
This is good or bad, all depending on
My general mood
Why do you think I let you get away
With all the things you say to me?
Could it be I like you
It’s so shameful of me, I like you
Magistrates who spend their lives
Hiding their mistakes
They look at you and I, and
Envy makes them cry, Envy makes them cry
Forces of containment
They shove their fat faces into mine
You and I just smile
Because we’re thinking the same lines
Why do you think I let you get away
With all the things you say to me?
Could it be I like you
It’s so shameful of me, I like you
You’re not right in the head and nor am I
And this is why
You’re not right in the head and nor am I
And this is why
This is why I like you, I like you, I like you
This is why I like you, I like you, I like you
Because you’re not right in the head, and nor am I
And this is why, You’re not right in the head, and nor am I
And this is why, This is why I like you, I like you, I like you, I like you
This is why I like you, I like you, I like you, I like you, This is why I like you
Sure! Jag är med.
Hej!
Jag håller inte riktigt med dig i att man inte själv skulle kunna påverka sitt ”kapitalvärde”. Humor t.ex- ett ganska värdefullt och tryggt kapital, det har oftast människor utvecklat en talang för, för att de kanske inte får uppmärksamhet på annat sätt. Man kanske faktiskt har vuxit upp i en familj med femton barn. Då blir vissa barn roligare än andra för att det blir just Deras nisch i maktspelet av uppmärksamhet. Andra barn som är söta få uppmärksamhet för Det.
Bästa kombinationen av personlighet är någon som varit ”ful” eller ”mindre attraktiv” hela livet och sedan vid ca 24 års ålder blir supersnygg. En sådan person är inte cocky, självupptagen eller dryg och har ofta en känsla för humor. Asnajs!
För att stärka mitt argument så tänker jag på alla de ”snygga tjejerna” jag har träffat som är absolut frisläppta från humor eller intelligens av något slag, förmodligen för att de sluppit TRÄNA på humor.
Man Kan träna upp sånt stor jag. Man måste bara ha lite självdistans och samtidigt faktisk Försöka vara en bra person.
// Sofie
Men… jag håller med dig! Jag är helt övertygad om att vi kan påverka hur vi kommer att uppfattas av andra; vi kan klä oss snyggt, vi kan le och titta intresserat på den andre, vi kan vara generösa, hjälpsamma… yes you name it. Allt sådant gör oss givetvis mer attraktiva i den andres ögon – vad jag skrev var att ”vi inte bestämmer över vårt eget värde”, med vilket jag menar att vi inte kan styra den andres blick, har den andre inte blick för min humor spelar det ingen roll hur rolig jag är!
Jag förstår vad du menar nu. Man kan inte roa alla, sant. Måste ändå säga att det Jag tycker är mest attraktivt hos en person ibland kan vara att de helt enkelt inte bryr sig om vad andra tycker och är bara trygga i sig själva. Det är sexigt och åtråvärt.
Visst! En person som inte bryr sig om vad andra tycker och är säkra i sig själva utstrålar givetvis både styrka och självsäkerhet – vilket är oerhört attraktivt!