Månadsarkiv: mars 2010

mars 3, 2010 · 10:08 am

19. Om ”Inte bara ord”

Med essäerna som ingår i ”Inte bara ord • Om logos och konsten att hantera världen” vill jag då framförallt ta sikte på vår önskan att förstå sammanhang. Alltså vår nyfikna strävan att söka förklara och skapa en mening i det ibland till synes meningslösa.

Vad jag skriver om där, är att vi genom språket kan lära oss att se och förstå fenomen som annars inte riktigt ger sig till känna. Sådant som relationer & perspektiv, processer & strömningar och strukturer & system. Det går inte att ta i en relation eller väga en struktur men att uppmärksamma dem är ändå en bra början för att bättre kunna förstå och samtidigt lära sig hantera dem. För vissa av oss handlar det här om självklarheter – för andra kan det uppfattas som ogripbara mysterier.

Vi får aldrig glömma att för den som aldrig lärt sig läsa blir alla texter höljda i dunkel. För den som aldrig känt av en rationell tankeprocess blir allt tal om förnuft & språk (logos) en abstraktion som bara kan uppfattas som något övernaturligt.

För de flesta av oss räcker det också med att relatera till världen i form av kvantifierbara storheter. Då beskrivs den också bäst i termer av avstånd, vikt, grader, personer, kronor och ören. Typ, ”Vi gick i tre dagar och passerade bergspasset på 3.456 meter. Det blåste en kraftig vind från nordost och temperaturen sjönk nattetid till under minus grader.”

Här blir världen enkel, mätbar och tämligen svart-vit. Beskrivningarna påminner om gamla fotoalbum där bilderna interfolieras med små knapphänta notiser: ”I fredags var vi hos Carl Johan och Sophia som bjöd på renstek med trattkantareller – det var trevligt – Evert och Lisa var också där”.

Dessa bilder, dessa beskrivningar är korrekta men uppvisar bara yta. Eventuella rörelser försvinner och strukturer suddas ut. Världen uppfattas som en serie statiska data som inte behöver några ytterligare förklaringar.

Som sagt, för många räcker det med dessa enkla bilder och förhållningssätt. Men det är givet att denna enkelhet inte passar alla. Vissa av oss behöver några fler nyanser för att vi ska känna oss riktigt bekväma i världen.

1 kommentar

Under Logos – Ord – Språk, Sanning & Inkonsekvens

Taggat som , , ,

mars 2, 2010 · 9:01 am

18. En kugge i maskineriet

När jag var en sådär tjugo så var det ganska vanligt att vi som var unga betraktade hela samhällssystemet såsom korrupt och orättfärdigt. Givetvis inte alla – men rätt många av oss.

Först kom hippie- och sedan punkrörelsen och spelade visserligen i olika tonarter men bägge med budskapet om utanförskapets välsignelser. Samhället betraktades som kapitalistiskt, girigt och styrd av en maktelit med dold agenda. Och många av oss odlade friskt olika konspirationsteorier som spände över både högt och lågt.

Det handlade för många av oss mest bara om att kunna ta avstånd. Skära av navelsträngarna till historien. Peka finger åt traditioner, föräldrar, stat, gud och fosterland. Vi snöt oss i flaggor, vägrade värnplikt, vände familjen ryggen och bodde i kollektiv men var i grunden väldigt självupptagna. Och vi var också, vilket vi aldrig skulle ha erkänt, genuint osolidariska. Vi tänkte aldrig dra några strån till några jäkla stackar. Det var kanske det som var vår främsta gemensamma nämnare.

Många av oss ville helt enkelt bara göra vår grej och vi tyckte också att vi hade rätt att göra det. Vi kände aldrig något ansvar för helheten, för det så kallade systemet. Vi klippte så många band vi bara kunde och visst blev några av oss rätt kreativa och egensinniga varav en del även lyckades riktigt bra – se bara på Bill Gates och Steve Jobs…

Men överlag var vi en generation av ”Tjalle Tvärviggar” som sköt skarpt åt både höger och vänster (mest då förståss åt höger). Och med facit i hand var nog många av oss bara en samling högmodiga slackers.

Det är därför sådan tur att sjuttio- och åttiotalisterna valde en helt annan inställning eftersom det annars inte hade funnits några att betala för våra framtida pensioner och höftoperationer. Det är dagens enkla och krassa ekvation.

I dag kan jag undra, hur vi överhuvudtaget kunde komma på idén att inte vilja vara en kugge i maskineriet? Det är ju just genom att få vara delaktig som man får en funktion och kan ta för sig och därmed också ges en möjlighet att vara med och lösa samtidens alla utmaningar.

1 kommentar

Under Sanning & Inkonsekvens

Taggat som , ,

mars 1, 2010 · 12:12 pm

17. Besatt av kunskapen

Efter det att kristna fundamentalister skrapat huden av hennes nakna kropp, tystnar i princip allt. Hypatia offras i den nya andlighetens namn. Och det som gjorde henne till häxa var att hon var kvinna och samtidigt ”besatt” av kunskap. Något som de nyfrälsta inte trodde var möjligt utan inblandning av djävulen.

Vi påminns om denna tragedi i den nu bioaktuella filmen ”Agora” som handlar om den Alexandrianska astronomen och matematikern Hypatia. Hon som utgjorde den klassiska upplysningens sista andetag.

Den mörka medeltid som följer på Hypatias död är inget understatement. Det intellektuella och humanistiska samtalet upphör helt och förblir tystat i över 1000 år. De som dristade sig ha andra tankar slutade som regel som Giordana Bruno (+1600) eller Julio Cesario Vanini (+1619) brinnande på bål.

Man vet inte hur många som dömdes och avrättades som kättare, fritänkare och häxor under medeltiden – de var dock åtskilliga – kanske upp mot en miljon människor. Och de dömdes utifrån ett regelsystem som inte behövde uppvisa några välgrundade eller rationella skäl för sina beslut. Man trodde fritt på änglar och demoner, häxor och onda andar. Tron underblåste lågorna.

Visst bör vi alla få lov att tycka och tro vad vi vill. Denna liberala och humanistiska hållning är något som vi i dag tar för givet. Tålamod, vidsynthet och respekt för andra har blivit en del av vår demokratiska och moderna ordning. Och i denna öppenhet är det givetvis många som åter lockas av enkla  föreställningar och som inte efterfrågar några belägg eller starka skäl för sin tro.

Jag läste nyligen i en artikel i Harold Tribune att 85% av USA´s befolkning anser att icke-troende inte har en moral som gör dem lämpliga för offentliga ämbeten. Det fanns givetvis ingen vetenskaplig grund för detta utan det handlade i första hand bara om en inställning. Samtidigt fnyser vi åt Talibanernas primitiva okunnighet.

När vi på detta vis börjar tycka saker utan belägg kallar vi det vanligtvis för fördomar, vidskepelse eller skrock. Det var just en sådan okritisk hållning som drev på dem som lynchade Hypatia i Alexandria 370 e.Kr. Dåligt grundade idéer och värderingar har på så vis alltid varit det öppna samhällets främsta fiender.

2 kommentarer

Under Sanning & Inkonsekvens