Prologos

Ett förord helt enkelt
Utskriftsvänligt format [pdf.]

Vi föds in i och lever våra liv mitt i en värld av ord. Vilket kan göra det svårt att få distans till just språket! Man ser ibland inte skogen för alla träd! Orden och meningarna omger oss från alla håll och bygger i bästa fall upp en känsla av sammanhang.

När vi säger att någon saknar fokus, inte har någon strategi eller helt enkelt är förvirrad, är det mest valet av relevanta sammanfogande begrepp vi efterfrågar? Och när vi själva upplever något som meningslöst är det oftast bara bristen på förklarande ord vi saknar. Vi ser då inte längre hur det hela hänger ihop. Språket påverkar på så sätt våra uppfattningar som sedan formar våra föreställningar. Rätt slags ord bildar olika mönster som förmedlar en mening. Och dessa mönster och bilder leder därefter förhoppningsvis till rätt slags beslut och handlingar.

Inget enskilt begrepp står någonsin isolerat från andra. Vi använder alltid ord som i sin tur bygger på andra ord och som slutligen och i bästa fall skapar önskvärda perspektiv, riktlinjer eller handlingsmönster. Vi kan kalla det för att ha ett språk – de gamla grekerna kallade det för att äga delaktighet i det gemensamma logos.

Det kanske kan låta trivialt att säga men det är ändå värt att poängtera att våra liv och våra verksamheter bygger på de språkval vi gör. Det är dessa som skapar eller inte skapar mening, sammanhang eller samstämmighet. Hur vi väljer att sammanfoga de ord som finns inom räckhåll formar sedan varje individ och styr i förlängningen våra liv.

Ok, det ska erkännas – det finns annat än ord! Det finns givetvis också såväl känslor, handlingar som föremål. Men frågan är bara hur pass medvetna vi skulle vara om dessa känslor, handlingar eller föremål om vi inte skulle kunna beskriva dem. Skulle vi överhuvudtaget upptäcka dem? Och är det inte först när vi kan sätta ord på våra upplevelser som vi äger makt att hantera dem? Det är i varje fall en vanlig föreställning.

Vi kan givetvis utföra en mängd ordlösa saker, som att slänga i dörrar, köra bil eller svarva kökspallar. Vi behöver då i stunden inte ord för att utföra dessa handlingar. Men orden behövs oftast för att dörrarna ska svänga, bilarna starta och svarvarna snurra. Därför att det är med ordens hjälp som vi har lyckats skapa samarbeten och bygga allt mer komplexa maskiner, produkter och organisationer. Det går alltså inte att isolera ett gångjärn från de ord som behövs för att smörja det.

Det skulle exempelvis säkert kunna gå att räkna ut hur många ord som behövs för att bygga en viss typ av hus. Det kanske inte behövdes så värst många ord för att för hundra år sedan snickra ihop en liten röd stuga i skogsbrynet. Förutsatt att man kunde bygga den själv och hade tillstånd att göra det. Men för att kunna resa en byggnad likt Tour Eiffel i Paris eller Twin Towers i New York kan vi nog utgå från att det behövdes flera tiotusentals ord – eller mer. Speciellt då dessa speciella byggnader också skulle vara en del av ett mycket större sammanhang.

Vad jag menar är att det knappast går att vinka till sig några personer på gatan, peka upp mot skyn och sedan bara sätta igång med att bygga en skyskrapa. Även våra mest praktiskt inriktade handlingar förutsätter på så vis oftast någon form av språklig inramning. Och i en modern urban miljö har vi dessutom blivit allt mer beroende av varandras olika kompetenser. Få av oss kan flyga ett flygplan och de som kan flyga, kan oftast inte förstå sig på hur radiotrafiken rent tekniskt fungerar. Dessa ömsesidiga beroenden ställer också allt högre krav på att vi förmår utveckla våra kommunikativa förmågor. Därför att det är just med dessa egenskaper som vi förmår skapa de dynamiska samarbeten som krävs för att bygga en civilisation.

Vår dagliga hantering av rutiner, våra framgångar och motgångar – det ordlösa hantverket – gör oss förvisso mer erfarna i våra olika roller. Alltså, i vårt praktiska kunnande. Men utan ett språk eller möjlighet till reflektion och kommunikativ förmåga kommer vi inte att kunna ta till vara på alla våra dyrköpta erfarenheter.

Med titeln ”Meningen med Varför? – Logos och konsten att hantera världen genom språket”, tas här sikte på vårt behov av att förstå olika sammanhang. Vårt behov av att skapa en mening i det till synes meningslösa. Och därmed också hur centralt konsten att tala, tänka och resonera, är för vår personliga framgång samt för utveckling och förändring av våra organisationer.

Man skulle kunna säga att en förbättrad förmåga att förstå och hantera språket även ger oss en större förmåga att styra världen. Och en utvecklad förståelse för språket skulle för många av oss rent praktiskt innebära en större duglighet vad gäller att analysera eller kommunicera komplexa sammanhang.

Vad jag talar om, är helt enkelt att vi via språket även kan lära oss att se och förstå sådana ogripbara fenomen som relationer & perspektiv, processer & strömningar och strukturer & system. Det går inte att ta i en relation eller väga en struktur men att börja lägga märke till dem är ändå en bra början för att bättre kunna förstå dem och samtidigt lära sig att hantera dem. Med andra ord: en person som inte kan se strukturer och system blir också den som först faller offer för eventuella systemfel. Det är inte så konstigt.

För många av oss räcker det dock att relatera till världen enbart i form av kvantifierbara storheter. Då beskrivs den också bäst i termer av avstånd, vikt, grader, personer, kronor och ören. Typ, ”Vi gick i tre dagar och passerade bergspasset på 3.456 meter. Det blåste en kraftig vind från nordost och temperaturen sjönk nattetid till under minus grader.”

Här blir världen enkel, mätbar och tämligen svart-vit. Beskrivningarna påminner om gamla fotoalbum där bilderna interfolieras med små knapphänta notiser: ”I fredags var vi hos Carl Johan och Sophia som bjöd på renstek med trattkantareller – det var trevligt – Evert och Lisa var också där”.

Dessa bilder, dessa beskrivningar är korrekta men uppvisar bara yta. Eventuella rörelser försvinner och strukturer suddas ut. Världen uppfattas som en serie statistiska data som inte behöver några ytterligare förklaringar.

Som sagt, för många av oss räcker det fullständigt med dessa enkla bilder och dithörande förhållningssätt. Vi kan säkert bli både rika och framgångsrika utan att ha utvecklat några ytterligare förmågor. Det är faktiskt bara att konstatera att så är fallet.

Men denna enkelhet räcker inte för alla. Vissa av oss behöver lite fler nyanser för att vi ska känna att vi skickligt ska kunna förstå och hantera en del viktiga detaljer som styr världen.

Dessa resonemang utgör också själva essensen inom den så kallade tidiga retoriken så som den utvecklades av den första generationen sofister i Grekland 450 år för Kristus.

Resonemanget innehåller också delvis grunderna till pragmatiken så som den kom att utvecklas under den första hälften av 1900-talet – en idé och ett förhållningssätt som i dag delas av alltfler människor i väst.

Tanken inom den ursprungliga retoriken var att vår skicklighet i att hantera språk och tanke bildar den grund som gör hantering och kultivering av våra verksamheter möjliga. Det är detta logos, alltså vårt språk och vårt förnuft, som är en förutsättning för att vi ska kunna organisera och utveckla vårt samhälle. Språket påverkar både oss själva och de organisationer vi är en del utav.

Av detta följer att vår förmåga att avläsa situationer, göra rimliga bedömningar, gripa rätt tillfällen och att kommunicera är central för framgång i en modern organisation. Det är också så jag kortfattat vill sammanfatta och presentera de kunskaper och metoder som lärdes ut av bland andra Protagoras och de tidiga antika sofisterna som just också utvecklade detta ”Techne ton Logon” som i varje fall på engelska bäst översätts med The Art of Logos.

Genom en slags glidning har det dock blivit vanligt att man refererar till Techne ton Logon – The Art of Logos med The Art of Rhetoric.  Man buntar alltför oförsiktigt ihop dem. Men detta är samtidigt en alltför begränsande översättning av Techne ton Logon och en koppling som jag här medvetet försöker undvika.

Att sofisterna skapade och utvecklade den klassiska retoriken är helt klart. Men att det ursprungliga begreppet logos skulle kunna likställas med eller rymmas i det nutida begreppet retorik är en anakronistisk rumphuggning.  Begreppet logos hade till en början en mycket vidare betydelse än vad begreppet rhetoriké, som då ännu inte var i bruk, senare skulle få.

Under antiken avsåg man med logos såväl ord, tal, tanke, redovisning som resonemang. Det vill säga sådana förmågor som primärt använder sig av ord eller begrepp i sina processer.

Själva ordet retorik å andra sidan kommer från ordet rhetor som betyder talare. Och givetvis behövde en god talare äga goda kunskaper i det som rörde språket/logos.  Men av detta följer inte att en person som är skicklig i The Art of Logos behöver vara en god talare. Och av den anledningen kan aldrig begreppet retorik ersätta begreppet logos. Och just därför blir det missvisande att översätta det antika Techne ton Logon med The Art of Rhetoric eller kort och gott retorik. Detta bara sagt som en upplysande parantes.

I vilket fall som helst, med hjälp av språket kan vi alltså rikta vår uppmärksamhet mot våra verksamheter och mot oss själva. Språket ger tillgång till mer distanserade perspektiv och ger oss överblick. Språket förmår därmed skapa variationer och nya perspektiv som kan lära oss att se saker på ett annorlunda sätt.

Vi kan dock aldrig ställa oss utanför språket. Vi kan heller aldrig vässa våra språkliga färdigheter eller verktyg med hjälp av slipsten eller brynstål. Det krävs helt enkelt andra tag. Och hur kunskap internaliseras och om goda förmågor överhuvudtaget kunde läras ut, var också en av den tidiga antikens stora stridsfrågor.

Det här är ingen handbok för den som har bråttom. Du kommer inte att få någon quickfixeller tillgång till enkla knep för att hantera din egen oförmåga eller okunskap. Det är snarare en bok för dig som aldrig skulle drömma om att ta en metod- eller handbok i din hand.

Du kommer här att få ta del av flera resonemang som du, om du lyssnar uppmärksamt, kan omforma till personlig kunskap. Och om du sedan är skarpsinnig nog kan du använda dessa kunskaper i situationer där de gör sig mest lämpade. Det handlar först och främst om att för sig själv lösa en slags rebus eller lägga ett pussel. Det förutsätter lite knep o knåp men samtidigt framträder förhoppningsvis en något mer fördjupad bild av världen.  Och det hela tar alltså sin utgångspunkt i ett försök att förstå och gestalta det som de tidiga sofisterna i det antika Aten sade sig kunna lära ut.

Det här är inget akademiskt arbete utan har snarare formen av en essä. Alltså mer av ett försök. Du hittar här därmed inga referenser eller fotnoter men för er som undrar över källmaterial och fakta finns ett appendix samt en bibliografi efter epilogen.

Detta är alltså ett försök att syna vad det var för kunskaper som bland annat sofisten Protagoras lärde ut och som han kunde ta så bra betalt för. Det sägs att han tjänade tio gånger så mycket som Phidias, den framstående skulptören och chefsarkitekten av Parthenon på Akropolis. Det sades också att Protagoras kunde ta upp mot 100 minae för en utbildning vilket kan jämföras med att en kunnig hantverkare då tjänade omkring fyra minae om året. Det är där vi ska börja!

2 responses to “Prologos

  1. Rådmansson

    Vad bra Max. Det lpter som om du löst några av mina texter (om Meningens nedkomst eller om Humanvetenskaplig handlingsteori). Jag minns inte om du gick någon av mina kurser vid Södertörn. Det går naturligtvis att kommentera och kanske lägga eller rätta till några smp saker, men det är bra att man ser Retorik som konst med ”retorik” som studieobjekt. Retorik är grunden till humankunskapens teori och metod eller heuristik (såsom vi kallade dessa kurser).
    När det gäller ordet ”Varför” får du inte glömma att det har två olika
    betydelser (kausal och intetionell eller finalistisk). Man förklarar orsaken men också motivet för våra handlingar.
    Fortsätt i detta spår. Det är vad retorikunskap behöver.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s